Göteborgsposten – 22 september 1863, sida 1

ligen väl till. Folket saknar den hederlige Radama, under hvars regering de åtnjöto vidsträckt frihet och åtskilliga af civilisationens fördelar. Det parti, som gaf den förste kristne och någorlunda upplyste suverän respass till evigheten förtrycker de stackars madagascariterna på det olidligaste sätt. Hennes majestät Rahoserinamanjaka — jag förstår, i parentes sagdt, icke hvarsöor hon icke nu heter Rabodo, som hon gjorde för några månader sedan, bär ett så besvärligt namn — hennes majestät Rahoserinamanjaka säger jag står helt och hållet under sin premierministers inflytande, alldeles som de sannt konstitutionella monarkerna i Europa. Då det nu förhåller sig så, att denne högt uppsatte statsman, hans excellens Rainivoninahetrimony, är en stor despot kan man begripa att det icke är så godt att vara madagascarit nu för tiden. Hela riket är derföre i gäsning, och de tyrannise rade Sakalavas ha redan börjat taga blodig hämnd på Hovas-partiet för kung Radamas mord. Emellertid har drottning Rahoserinamanjaka skrifvit ett mycket förbindligt bref till kejsar Napoleon och förklarat denne sin europeiske kusin sina vänskapliga känslor samt utlofvat sin höga protektion åt fransmännen på Madagascar. Icke desto mindre tillrustas en fransk expedition till Madagascar, och man kan vänta att den parisiske sfinxen en vacker dag löser madagascarska frågan i eget intresse. P. P. Göteborg d. 22 September 1863. Länets landsting öppnades i går kl. 10 f. m. å mindre Börssalen at ordföranden landshöfdingen m. m. Fåhrwus, som helsade de högtidskladde, till ett antal af 47 närvarande landstingsmaånnen, erinrande derom att från och med denna dag svenska folket inträdt i ett nytt stadium af sin konstitutionela lagstiftning. I Sverige är friheten uråldrig och svenska folket har alltid vetat afskudda sig enväldets bojor. Statsskicket har derfore hos oss mera ostördt kunnat utveckla sig än i andra länder. Så är denna nya landstingstörfattning en frukt af lugn och fri pröfning. 1809 ärs författnings-stam har genom densamma skjutit ett nytt och friskt skott, som sorgfällit bör vårdas. Det beror på det sätt hvarpå länens representanter komma att verka om landstinget skall kunna blifva en afsedd grundval för rikets representation. Han vore förvissad om, att medlemmarne rätt uppfattat betydelsen at sitt uppdrag, hvartill som ett väsendtligt vilkor hörer att icke sätta det enskilta intresset före det allmänna. Sin egen ställning till landstinget ansåg han vara sådan, att han icke borde uttala sina egna, måhända någon gång från landstingens skiljaktiga åsigter, men vore dock alltid beredvillig att meddela alla de upplysningar som af honom kunde äskas. Sedan ordf. nedkallat den Högstes välsignelse öfver de församlades förehafvanden, förklarade han Göteborgs och Bohus läns första landsting öppnadtDerefter företogs upprop, hvarvid landstingsmännens fullmakter granskades. Sedan de derpå intagit sina resp. platser skred man till val af vice ordförande. Härtill utsågs med 37 röster Borgmästaren J. Rhodin från Kongelf (t. f. borgmästaren Östlund erhöll 8 och assessorn Koch fr. Uddevalla 2 röster.) Sedan v. ordförandens förslag, att landstingets sekreterare-och kamrerare-poster måtte förenas på en hand, blifvit bifallet, utsågs genom votering till dessa befattningar v. häradshötd. Frans AImn med 33 röster (öfriga sökande voro regementsskrifvaren C. B. Möller, som erhöll 15 röster, häradsskrifvaren