Göteborgsposten – 16 september 1863, sida 2

et måste blad i propellern förlorades. Farty hingå i Stora vartvet vid Stockholm för alt repåroras. Ny begrafningsplat-har vid Sölvesborg nyligen blitvit invigd. Ceremonien förrättades al kontraktsprosten Westdahl. Kostnaden för platsens inköpande, planerande och planterande har uppgått till 11.000 rdr. Från Upsala skrifves d. 12 d:s: Väderleken har hå sista tiden, rdeles under denna vecka varit i hög grad reg men blid. Om detta varit till men för den jinun icke afslutade skörden, har deremot böstsädet frodats: såväl rägsom hvetegräset är häromkring det vackraste man kan vilja se. Drunknad. D. 1 d:s på esterm. begåtvo sig målaren Strandberg och sadelmakaren Hå kansson, begge boende å Syllta egor i Näs socken at Upland, ut för att fiska på den s. k. Lillsjön, belägen å Syllta bys egor, hvarvid den roddsump. som af dem begagnades, genom någon ovarsam rörelse kullstjelpte midt på sjön och begge störtade i vattnet. Vid de nödstillldes rop skyndade tvenne sruntimmer från Abrahamsberg till deras hjelp och IN. kades rädda Håkansson, hvaremot Strandbå rg före deras ankomst redan sjunkit. Östgöta landtbruk-klubb hade d. 9 d:s sammanträde i Linköping. Direktör Hj. Hazelius valdes till ords. Första frågan, anående det s. k. Danzigerhvetets företräden, föranledde en liflig diskussion. BL a. förordades, såsom bästa sättet att hos nämnde hvete förekomma sot och rost, att stöpa utsädet i svafvel-vitriol. Skolornas vapenöfningar. Ungdomen vid Linköpings h. elementarläroverk har nu under kapten Bagges ledning börjat sina öfningar i målskjutning på skarpskytteföreningens skjutbana. Sjelfmord. Muraren Frost Lars Larsson från Dalarne afhände sig d. 21 sistl. Aug. Bortomta i Upland lifvet, förmedelst skärning med en rakknif i halsen. Mordgerningen skedde straxt efter det Larsson uppstigit ur sängen och i flera personers närvaro. Oaktadt en närvarande sökte taga knifven af sjelfmördaren, hann den senare indock tilltoga sig ett så stort hål i halsen, att han inom tvenne minuter afled. En supareändalykt. Arbotskarlen Magnus Forsslund anträffades d. 7 dennes på morgonen liggande död i en förstuga vid Wattholma bruk i Upland. Vid hållen undersökning har blifvit upplyst, att Forsslund setis föregående dag frisk och sund vid bruket; att han på aftonen varit ötverlastad af starka drycker, i hvilket tillstånd han inburits i förstugan. Några tecken till yttre våld å kroppen funnos icke, ej heller ringaste anledning att han ljutit döden af andras åtgöranden, utan kan antagas att qväfning har varit dödsorsaken, emedan hufvudet, som låg mot en vägg, fanns båjdt framåt med hakan hårdt tryckt mot bröstet, hvilken ställnig han intagit under det medvetslösa tillståndet. Den aflidne var mellan 40 och 50 år, ogift och känd att föra ett oordentligt lefnadssitt. Uppsinningar för landtbruket och trädgardsodlingen. Från Frankrike omtalas utomordentliga uppfinningar inom nämnde områden, gjorda at en holländare vid namn Hoolbrenck, hvilken, om desamma konstatera sig, tyckes bestämd att bli agrioch hortikulturens Newton. IIvad beträffar den första al dessa närbeslägtade yrken eller rättare vetenskaper har det lyckats mannen att under i öfrigt vanliga förhållanden otroligt uppdrifva sädesafkastningen såväl hvad qvalitet som qvantitet beträffar. Medlet är mycket enkelt och består deri, att frösättningen underlättas för det sädesslag man bestämt sig för att operera på. Detta tillgår sålunda alt man tager ett snöre om 75-90 fots längd och dervid läster en temligen styf yllefrans, omkring tio tum lång. Fransen doppas lätt i honung och töres sedermera med tillhjelp af snöret lätt öfver axen. Resultatet derat blir att frömjölet föres från ståndarne till pistillerna eller från hanväxterna till honväxterna. Man vinner derigenom en betydlig tillväxt i skörden, enligt hvad uppfinnaren tror sig kunna försäkra, belöpande sig ända till femtio procent. Fördelen skall isynnerhet vara stor i dåli år, emedan skörden då blir proportionsvis större. Man bar sökt denna metod vid sidan at den vanliga på ett gods nära Chyälonså