Göteborgsposten – 14 september 1863, sida 1

lotte de RKohan-Rochefort, känd för den djup: kärlek hon ingaf den olycklige hertigen a Enghien, hvilken bodde på hennes slott i Et tenheim, der han år 1804 olagligen bortfördet af Napoleons gensdarmer. Innan den olycklige prinsen blef skjuter på glacisn vid Vincennes, bad han en af de kringstäende soldaterna öfverlemna åt prinsessan en ring, en lock af hans hår och et! bref skrifvet i hans sista ögonblick. A sin sida visade hon sig trogen hans minne och förblef ogife ända till sin död år 1841. — I anledning af sin slägtinge kardinalens insolvens hade hon emottagit hans testamente blott under vilkor att ej behöfva betala mer än hvad arfvet uppgick till. Sin egen förmögenhet testamenterade hon till prins Montbazon de Rohan-Rochefort, sadren till de prinsar, som voro svarande i det nu afslutade målet. Bland de landtgods som tillhörde kardinal de Rohan fanns äfven ett litet hus bygdt på det ställe der Turenne föll, vid namn Sulzbach och begagnadi såsom bostad af den person som hade uppsigt ötver det till den store härförarens minne resta monumentet. År 1796 förstördes monumentet och huset, men blefvo åter uppbyggda. Lemnande dessa historiska minnen åsido för verkliga takta, vilja vi blott i korthet berätta att arfvingarne efter sekreteraren Deville påstodo det prinsessan Charlotte hade varit mycket försumlig i handhafvandet af sterbhusets efter kardinalen affärer och underlåtit att mdrifva åtskilliga fordringar. Hennes arfvingar vore derföre ej fredade genom det vilkor, på hvilket hon emottagit kardinalens testamente, utan borde betala de två millionerna, utgörande kapital och ränta på den ursprungliga skulden. Men domstolen afgjorde saken emot dem och förklarade att prinsarne af Rohan-Rochefort egde rätt att protestera mot kardinalens förbindelse, emedan han ej lemnat tillräckligt penningar etter sig för att inlösa den. Domen tillägger, det är sannt, att kardinalen verkligen var skyldig köpesumman för halsbandet, ehuru han blifvit bedragen af madame Lamotte; men detta tyckes vara för mr Devillas arfvingar en ringa ersättning för förlusten af två millioner francs.