Göteborgsposten – 14 september 1863, sida 1

——ö—— dä—— ———— usskjI—I— hjerna för att få veta hvarför du vill veta det — när ja skref krior i Bayswater, så flek jag icke sitta två veta så nära hvarandra, men du tar det ju icke illa upp. Nå söta Nelly, jag är icke mycket slängd i att göra något pi omvägar eller på diplomatiskt sätt; vid tebordet — jas skrifver för att få brefvet afsändt med aftonposten, oci Bob går med det till byn för sex pence — frågade jag Launcelot Darrell, som icke drack sitt tå som en krister menniska, utan låg och vräkte i fönstret rökande en ci garrr; han har varit butter som en björn ända sedan di for — o, Nelly, han är väl icke kär i dig? — mitt hjert: skulle brista, om jag trodde det — jag frågade honon rent ut hvilket år och hvilken dag han seglade till In dien. Förmodligen lät frågan näsvis, ty han blef strax scharlakansröd och ryckte på axlarne på det der söta hån fulla sättet, som alltid erinrar mig om Lara eller Korsarei — och I. och K. voro ju samma person? — och sade jag för ingen dagbok, miss Mason; om jag gjorde det skulle jag gerna ge er hvilken upplysning rörande mina an tecedentia ni kunde önska. Nelly, jag trodde att jag skulle sjunkit genom golfvet — golfvet öppnade sig icke för mig men annars skulle jag bestämdt gjort det — och kunde icke ens för din skull gjöra en fråga till, när, besynnerlig nog, mrs Darrell drog mig ur förlägenheten. Jauncclot det gör mig ondt att du svarar Laura så ovänligt, sad hon, det ligger ingenting besynnerligt i hennes fråga. Jag minns endast alltför klart den dag du reste från ditt fä dernesland. Du for härifrån den tredje Oktober 52, oci du skulle fara från Gravesend den 4 på the Princess A