Göteborgsposten – 7 september 1863, sida 1

—7444444 —6— W — hvilka lätt uppfattat decimalsystemet, hvars ötverlägsenhet vid alla nogeranna beräkningar är obestridlig. I hänsyn vill den engelska termometriska skalan fortfor han, var den ju ursprungligen grundad på ett misstag, hvarföre den ock är mycket olämplig och borde öfvergifvas till förmån för den hundragradiga skalan. Erkännnande af det metriska systemets värde och den hundragradiga skalan utaf de många vetenskapsmän, som utgöra British Association, skulle vara ett vigtigt steg till ett allmänt införande al det franska systemet i England, hvilket dock förr eller senare ovilkorligen skall ega rum. Å Med nationalekonomiska mötet i minnet kunna vi till en del med skäl utropa: Tout comme chez nous. Mr Darwins märkliga verk, som promulgerar läran om det naturliga valet, har väckt djup sensation. Nyheten i denna sinnrika teori, dess upphofsmans anseende och hans mästerliga behandling af sitt ämne hafva kanske samverkat att uppväcka mera entusiasm tör densamma, än som är förenligt med denna passionslöshet, som är så nödvändig vid sanningens efterforskning. För närvarande kunna vi utan svårighet antaga, att det ingått i det stora skapelsesystemet, att det naturliga valet skulle tillåtas bestämma variationer, ända till specifika olikheter; men då det naturliga valet anföres som en orsak, hvilken är lämplig att förklara produktionen af ett nytt organ, som icke är tillämnadt i den ursprungliga skapelsen, måste hypotesen för den allmänna uppfattningen i detta hänseende sträcka sig utom gränserna för ett förnuftsenligt antagande. Den Darwineska teorien grundar den lefvande naturens slägtregister på den mest elementära form af lif. Ett steg längre skulle föra os utan större våld mot sannolikheten, till oorganiska rudimenta, och vi skulle derefter drifvas att i oss sjelfva samt i djuroch växtverldarnes finaste skapelser se de sista resultaten af blotta materiela krafter, hvilka tillåtits fritt följa sina egna ostyrda önskningar. Säkerligen skulle vi i deya fall mera röna en känsla af det mirakulösa än nu, då vi tilE skrifva de underliga tingen omkring oss den skapande handen af ett högt andligt väsende. Sir Roderick Murchison har hållit ett triumferande tal till British Association, angående de geografiska upptäckternas framåtskridande. Det skall snart finnas föga mera qvar att upptäcka, sade han. Australiens ofantliga areal har skurits af tvenne stora olika upptäcktslinier, från Adelaide till Van Diemens land, och från Adelaide till Carpentariaviken; och då Stuart och Mkinlay sålunda öppnat en väg genom denna stora kontinent i nordost och nordvest, sträckte sig under Landsborough sorskningarne åter söderut från Carpentariaviken till Victoria. De båda Gregories hafva genomrest och upprättat kartor öfver stora delar af Norra, Ostra och Vestra Australien. Norra Australiens vattensystem bar undersökts; man har funnit stora sträckor af vackra betesfält i trakter, som tills för kort tid sedan voro ett terra incognita, och det inre af denna nya verld lofvar oändliga agrikultura rikedomar. Vi vända oss nu till den gamla verlden och till det äldsta sätet för konungadöme och civilisation derstädes. Nilens källa har blifvit upptäckt. Kan väl någonting förbli oupptäckt, sedan man tått reda på Nilens källor? Kaptenerna Speke och Grant ändrade undersökningslinien, och istället för att gå uppför Nilen till dess källa, gingo de rätt öfver från lanzibar till den. be besunno sig vid kanten till en stor sjö och bevisade dennes slägtför