Göteborgsposten – 31 augusti 1863, sida 1

risten, men i vårt yrke lära vi att se långt bort i framtiden. Jag tycker icke om den unge mannen. Han är sjelfvisk och ytlig samt lättsinnig och falsk äfven, som jag tror. Och dessutom har hans lif sin hemlighet. — Sin hemlighet? — Ja, och den hemligheten står i samband med händelser, som inträffat under hans vistande i Indien. XVII. Skuggan öfver Gilbert Moncktons lif. Tolldale Priory var en röd tegelstensbyggnad, som låg djupt nere i cen dal, nästan dold bland den tjocka skog, som omgaf det. Det var en ståtlig boning betäckt af och nästan begrafven bland de gamla trän, som omgåfvo det på alla sidor, bildande en skärm, hvarigenom blott en skymt af det högröda teglet kunde ses från den biväg, som förde till de stora jernportarne. Då man från höjden af någon bland de backar, som lågo högt öfver den skogbevexta dalen, såg ned i de grönskande, men dystra fördju ningarna, kunde man se herrgårdens tak med dess gaflar glimmande midt i skogen, som ett dyrbart smycke i dess ask, och ett litet stycke derifrån en gammal murgrönsbetäckt kyrkas massiva, fyrkantiga torn. Detta ställe besöktes af arrendatorerna kring Tolldale och herrarne på the Priory och deras tjenstefolk. (Forts.)