Göteborgsposten – 21 augusti 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af forf. till Lady Audleys Hemlighet.) Mrs Darrell observerade Eleanors ögon, medan flickan såg på taflan. — Ni ser på min son, miss Vincent, sade hon, men kanske det icke behöfs att jag säger er det. Man påstår att vi äro mycket lika hvarandra. Det åldrade ansigtet under taflan och det målade voro också mycket lika hvarandra. Men det förekom Eleanor Vane att modrens ansigte, hur härjadt af år och bekymmer det än var, dock var nästan yngst. Ynglingens kalla likgiltighet och fullkomliga brist på energi, voro desto mera framträdande, som den kontrasterade så skarpt mot dragens ungdomlighet. — Ja, utropade Laura Mason, det är mrs Darrells yngste son, Launcelot Darrell. Är det icke ett romantiskt namn, miss Vincent? Eleanor spratt till. Denne Launcelot Darrell var den presumptive arftagaren till Crespignys egendom. Hvad hon hört den unge mannens namn ofta! Det var han, som om hennes käre fader lefvat, skulle stått mellan hennes far och rikedomen, eller hvars slägtskapsanspråk kanske skulle vikit för vänskapens mera heliga rätt. ) Forts. fr. N:o 191.