i den samma position? Teater. I afton gifves återigen ett här förut osedt lustspel, Kunstafven, sagolustspel med sång at sign. Uller, som författat det efter en tysk ide. Hr Nyforss lär i detta stycke hafva en af sina roligaste roller. Göteborgs friv. Skarpskyttekar kommer att hålla sin första täflingsskjutning med priser omkring medlet af inst. September månad. Dagen är ännu ej närmare bestämd, men på det göromål ej må hindra någon att deltaga i täflingen, är det beslutadt att densamma skall försiggå på en söndag. Högre elementarläroverket härstädes kommer att öppna höstterminen i morgon åtta dagar till, eller d. 29 d:s. IIypoteksföreningen. Diraktionen för härvarande hypoteksförening har, till förekommande af onödiga eller för tidiga utgifter för värderingar och lånehandlingars iordningsställande, underrättat lånesökande, att det icke under nuvarande förhållande kan beräknas, när penningar kunna beredas till utlemnande af amorteringslån från föreningen. Elfsborgs fästning. Till kommendant å fästningen har K. M:t förordnat kaptenen vid Marks kompani af Elssborgs reg:te D. W. Lindhult. Årets lagtima hösteting här i länet äro utsatta att förrättas å följande tider och ställen: Med Askims härad i Käfra d. 20 oktober; Vestra och Östra Hisings härader i Bårby d. 15 Sept.; Safvedals h:d i Landvetter d. 14 Okt.; Inlands Nordre i Smedseröd d. 29 Sept.; d:o Södre i Kongelf d. 24 Nov.; d:o Fräkne i Grohed d. 15 Sept.; d:o Torpe i Holmen d. 27 Okt.; Orousts och Tjörns härader i Svanesund d. 15 Sept.; Lane h:d i Uddevalla d. 15 Sept.; Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härader i Qviström d. 14 Okt.; Vette h:d i Strömstad d. 6 Okt; Tanums d:o i Hede d. 1 Dec.; Qville d:o i Rabbalshede d. 3 Nov., och Bullarens härad i Ostad d. 15 September. Således skyddstullar! Läsaren inhemtar af dagens telegram hvad beslut det förstärkta bevillningsutskottet fattat i hänsyn till införseln af tull å vissa lifsförnödenheter. Skyddstullsystemet har segrat: detta resultat kan ej annat än väcka harm hos ifrarne för gamla fördomars undanträngande och anhängarne ef ett liberalt och tidsenligt handelssystem. Ogillandet måste bli så mycket större, som regeringen öppet uppträdt till försvar för handelsfriheten och ingen särskild befogenhet med skäl kan sägas vara för handen att i denna väg gifva henne dementi. Beslutet är å denna sida opolitiskt och inkonseqvent. Nedsättande måste det förefalla hvarje opartisk svensk i samma ögonblick, som Danmark för sin del förklarar just dylik import fri, i någon mån för att efterlikna oss innav. bevilln. utskottet nu åter satte hämsko på oss för en tid, hvilken vi dock hoppas skall bli så kort som möjligt. Ilandel-fördraget mellan Sverige och Frankrike förordas i en vänskaplig uppsats al den halsofficiela tidningen Patrie, som deraf väntar sig ömsesidiga fördelar för de båda länderna genom minskning af de resp. pålagorna å handel och skeppsfart. Riksdagen. I fråga om tullen å bränvin hafva ridderskapet och adeln samt borga reståndet bibehållit nuvarande tullsats (1 rdr 10 öre), men presteoch bondestånden förhöjt den till 1 rdr 34 öre pr kanna. De holländska fordringsanspråken. Efter det vidlyftiga meddelandet i Postoch Inrikes Tidningar för i tisdags angående holländska fordringsanspråken, hatva vi gjort följande sammandrag, såväl af historiken, som af K. M:ts beslut i ämnet: Sedan svenska staten på särskilda tider från och med år 1775 upptagit lån genom bankirer i Holland, samt dels statskontoret och dels riksgäldskontoret, under K. M:ts auktorisation, utfärdat obligationer å husvudbeloppen af de hvarje gång negocierade lån, men de bankirhus, som öfvertogo länen, med åberopande af dessa förbindelser, låtit i allmänna rörelsen utgå, till motsvarande antal, särskilda, på holländska spraket affattade partialförbindelser, lydande på 1,000 gulden hvardera samt åtföljda af tryckta, med bankirernas namnstämplar försedda räntekuponger, blef för alla de år 1798 oguldna lånen ett förändradt betalningssätt antaget och faststäldt genom kgl. bref af d. 11 Sept. s. å., sålunda att alla dessa lån sammanslogos till ett enda, å hvars kapital minst en 30-del ärligen, från och med år 1799, skulle, efter lottning mellan de utelöpande obligationerna, afbetalas, jemte det ett premium af 5 procent tillerkändes de utlottade obligationerna. Årliga afbetalningar och ränteliqvider skedde derefter till och med år 1807; men under de derpå följande krigsåren inställdes alla kapitaloch ränteliqvider för Sveriges utländska statsskuld. År 1812 afgaf konungen proposition till ständerna, att all betalning af riksgälden för ännu återstående lån, som blifvit upptagna, skulle så till kapital som derå upplupna räntor upphöra, men att en tredjedel af berörde kapital skulle blifva att anse såsom en underpant till svenska statens indemnisation för lidna förluster, men att något anspråk till erhållande af de förfallna räntorna samt de två tredjedelarne af kapitalet icke någonsin skulle af rikets ständer upptagas eller fråga om godtgörande deraf kunna väckas. Denna proposition, som antogs af ständerna, var förestafvad ej allenast af rikets dåvarande betryckta finansiela ställning, utan äfven af den omständigheten, att Frankrikes kejsare förklarat att all: