hela verlden. Jag brukade alltid tycka att min syster Hortensia borde ha varit jurist. Omsider när de nalkades stationen, s äppte mr Monckton tidningen med en ny suck, och sade till Eleanor med låg förtrolig röst: — Jag hoppas att ni blir god mot Laura Mason, miss Vincent. Kom i håg att hon står alldeles ensam i verlden, och att hur ensam och utan vänner ni är — jag sär ger så, emedan ni sagt mig att ni är faderoch moderlös — ni icke kan vara så ensam och utan vänner som hon. XIII. IIazIewood. En förspänd phaöton väntade på mr Monckton utanför! Sloughs station. Åkdonet var mycket enkelt, men dock af en viss elegans, och hästarne hade hos Tattersalls kosta något öfver femhundra pund. Eleanor Vanes uedstämdhet försvann af sig sjelf di hon vid juristens sida for öfver det idylliska landskapet De foro öfver floden helt nära Slough och ilade in i Berk. shire. De åkte förbi Windsor Park och Windsor Forest lemnande bakom sig det mörka slottet, som dunkelt fram: skymtade i fjerran, och sedan togo de af på en enslig by väg, vid hvars kanter växte grupper af tidiga gullvifvo och hagtorn med nyutslagna blommor.