Göteborgsposten – 21 juli 1863, sida 1

å kunna erhållas? föredrogs, framgick ur den deraf föranledda diskussionen detta resultat: Den aminimikunskap, som uti skolstadgans 7 5 föreskrisves är för alla nödvändig, men ef tillräcklig; för höjande af folkets bildning derutöfver vore smaåskolors ändamalsenliga inrättande till ett verkligt underlag för egentliga folkskolan, dennas förseende med alla möjliga medel för dess fortkomst; samt sockenbibliotekers anläggande, det som borde göras. I afseende a de frågor, hvilkas behandling öfverlemnats till komiterade, gillades hvad dessa fö eslagit, neml. angående undervisning i trädgårdsskötsel, att sådan bör teoretiskt meddelas vid läsning i trädgårdabok och praktiskt genom öfning i skolträdgård, som vid hvarje skola borde finnas; angående gymnastik, att sådan borde dagligen öfvas minst 15, högst 30 minuter; angående undervisningstiden, att skolans amtliga öfningar på intet vilkor finge öfverskrida 6 timmar dagligen (eller 30 timmar i veckan) för de äldre barnen och 4 å 5 timmar för de yngre. Som svar å 13:de frågan (IIvilka läroböcker anses tjenlig för folkskolan och är enhet i detta hänseende önskvärd?) antogs det al komiterade före slagna, hvilket hade följande lydelse: Komiten anser sig ej kunna eller böra bestämma, hvilka läroböcker, som för folkskolan äro tjenligast. Ett sådant bestämmande vore icke med undervisningens bästa förenligt, emedan derigenom läraren skulle bindas vid det uppgifna och emedan det fria och nödiga arbetet i lärobokslitteraturen derigenom skulle qväfvas. Enhet i läroböcker vore nödvändig i samma klass, i samma skola eller högst uti samma skoldistrikt. Räkneböcker och föreskrifter (i afseende å hvilka uppmärksamheten inom komiten fästas vid den utförliga och billiga som af J. A. Zachrisson nu utgifves samt på de i Goteborgj hos hrr Meyer Köstor utgifna normalskrifböcker) kunde dock i samma klass vara olika. I afseende å 15:de frågan (fHuru bör läsordningen vid folkskolan vara beskaffad, och kan ett gemensamt schema lämpligen läggas till grund för undervisningen derstädes ?-) hade komiterade afgifvit följande yttrande, hvilket äfven antogs såsom mötets: -Läsordningen bör vara så beskaffad, att hvarje ämne erhåller sin tillbörliga och bestämda tid; och ehuru ett gemensamt schema för hela riket icke borde införas, vore det likväl önskligt att ett normalschema af regeringen framlades, särskildt för folkskolan och särskildt för småskolan, uti hvilket schema det lemnades öppet att efter olika omständigheter göra modifikationer. Komiterade hade likaledes uppgjort ett förslag till skolmateriel, särskildt för folkskolan och särskildt för småskolan, hvilket förslag gillades. I detsamma indelades materielen i det alldeles nödvändiga och det derutöfver önskvärda. Frågan 12: Bör skoltvång under några vilkor rekommenderas och användas?, föranledde en lång och ganska intressant diskussion, dervid man var enig om, att skoltvång vore alldeles nödvändigt, för att förmå försumliga föräldrar att uppfylla sina pligter. Kärlekens tvång, hvilket skolläraren framför allt annat skulle bruka, vore icke alltid nog. Afgångsbetyg borde i lag föreskrifvas och skulle barnet affordras vid nattvardsläsningen, vid antagning till tjenst 0. s. v. Föröfrigt borde skolradens ordförande och ledamöter egna skolan sin skyldiga tillsyn samt föröfrigt alla till buds stående medel för åstadkommande af en jemn skolgång användas. Härmed hade mötet slutat behandlingen af de många föresatta frågorna, af hvilka de flesta erhållit behörig uppmärksamhet. Ordföranden uppläste nu en till mötet anländ skrifvelse från bestyrelsen för det stora skandinaviska folkskoleläraremöte, hvilket kommer att nästa sommar hållas i Köpenhamn. Man anhöll i densamma om tillsättande af en svensk bestyrelse för mötet, och i anledning häraf utsågos till medlemmar i densamma seminariiföreståndarea Qviding i Lund, riksdagsfullmäktigen Rosenberg samt folkskollärarne J. A. Rosån i Malmö och Ljung i Kristianstad. I sammanhang härmed och på förslag af kontraktsprosten Schmidt beslöt mötet, att genom sin bestyrelse till regeringen ingå med underdånig anhållan om understöd för uti stiften at folkskollärarna utsedda ombud för besökande af mötet i Köpenhamn. Nästa allmänna svenska solkskollärareskall hällas i Gefle 1865 och utsägos a karen i Gefle C. F. me f. solkskolläraren, boktry Blomberg, kyrkoherden Rydberg och rektor Berggren att för mötet utgöra bestyrelse, den der på sätt den sanne tjenligast hade att med sig förena lämpliga personer. Samma