Göteborgsposten – 20 juli 1863, sida 1

ningen, hvilken samma dag besöktes af eliten bland de till Hamburg komna främlingarne. Ölver iändamålsenligheten af utställningens anordning, råder blott en mening; den är ett mönster i sitt slag; öfverblicken är lätt och såväl de lefvande som liflösa expositionsföremålen äro placerade så som det bäst passar för dem, eller som nödvändigt varit för deras skydd. Så enkla och behofvet motsvarande som alla de särskilda afdelningarne synas vara, lika smakfulla äro de äfven. Framförallt utmärker sig stora ingången genom sin ötverraskande anblick. Byggnaderna kunna visserligen ej täfla med dem å den internationela landtbruksutställningen i Paris 1857, der alla expositionsartiklarne voro samlade i samma glaspalats, hvilket året förut hade begagnats för industriutställningen; men deremot har här det hela blifvit ordnadt på ett sätt, som mera motsvarar ändamålet. Om det i Paris var hardt nära omöjligt att i en praktbyggnad fördraga utdunstningen af kreaturen samt deras spillning, synnerligast i byggnadens högre etager, så har man här i stället, genom anbringandet af skjul, hvilka tillåta lusten att fritt genomströmma, utan att förorsaka drag, framkallat det behag, som åsynen af en farm mer eller mindre framkallar, utan att kreaturens utdunstning blir besvärande. Vid öfversigten af utställningen skola vi börja med hästarne, landtmännens käraste husdjur. Skola vi karakterisera denna afdelning i sin helhet, så synes det oss, att karakteren af internationel alldeles fattas densamma. Ej nog med att icke någon enda häst blifvit sänd från något land utom Europa, men ej ens Italien, Schweiz, Turkiet, Holland eller Belgien äro represemerade. Spanien har blott sändt 1, Skandinavien 2, Frankrike 6, det närbelägna Danmark, för hvilket rike hästhandeln är af så stor betydelse, har blott sändt 2, Österrike med alla sina kronländer endast 4; al tyska törbundsstaterna hafva tillochmed, förutom större delen af de mindre staterna, hvarken Bayern, Sachsen, Baden eller Braunschweig sändt en enda häst. Det är således hufvudsakligen Storbritannien, Schleswig-Holstein (räknas således ej till Danmark !), Hannover, Mecklenburg och Preussen som lemnat hufvudkontingenten at de nära 600 st. uppställda hästarne. Bland fullblodshingstarne har stuteriet vid Lopshorn tagit priset med sin starka svartbruna hingst, Vortex. I dess närhet står His Royal Ilighness, tillhörig hr v. Buch på Wendorf, hvilken redan vid kapplöpning vunnit 2,300 louisdorer och tagit första priset vid hästutställningen i Schwerin. Bredvid honom står Der deutsche Michel, en dunkelfuchs tillhörig grefve Kinsky i Böhmen, hvars bedrifter på kapplöpningsbanan ärven varit utmärkta. Bland de orientaliska hingstarne utmärka sig de af gretve Schimmelmann från Ahrensburg i Holstein utställda genom skönheten al sin gestalt. Priset har dock tagits af Faradis grefve Schlieffen-Schlieffenbergs 29-årige skymmel, hvilken han sjelf köpt i Orienten och annu rider. Konungariket Wärtemberg, som tagit första steget för stuteriväsendet i Tyskland, har sändt 4 st. förträffliga hingstar, hvilka dock ej deltagit i pristäflingen. Högst utmärkta och at egendomlig skönhet genom sina yfviga, på marken släpande svansar voro trafvarne från gretve Paviosls stuteri, en race uppkommen genom blandning af arabiska och engelska mllblodshästar med holländska skarptrafvare De få från Oldenburg utställda hästarne äro samtliga af särdeles godhet, och det är en glädie, att skåda sarsar, far och son stående bredvid hvarandra i lika kraftsullhet. Från till byggnaden afvikande racer, må nämnas de exponerade ponies, hvilka dock kunnat vara bättre representerade. Den skotske ponyn, som oak