Göteborgsposten – 7 juli 1863, sida 1

nad af grannkejsarens öde, varit försigtig nog att föra med sig sina flyttbara dyrbarheter Måhända skola de engelska och franska kri garne denna gång ådagalägga mindre rofgirig het. Huru härmed än kommer att gå, så kar man dock taga för afgjordt att japanesarn skola bli tvungna förr eller senare att tag: skedon i vackra hand och underteckna e1 fredstraktat i vestmakternas intresse med till fredsställande garantier. Jag talade om den preussiska drottnin gens besök hos drottning Victoria. Ett dylik har den egyptiske vicekonungens mor nys: aflagt i Konstantinopel, hvilket visar att res lusten till och med börjar göra sig gällandhos de förnäma mnhamedanska damerna, son så länge varit att anse som ett slags stats fångar. Den höga turisten har varit invite rad till sultaninnan Valideh, och de begge vördnadsvärda damerna ha kanske politisera lika tappert som någonsin Englands och Preus sens drottningar, der de hvilat i sultaninnanallraheligaste med korslagda ben på en aväl lande divan. Är det väl så omöjligt att dess: nögdjur inom den muhamedanska fruntimmers verlden språkat intimt om Suez-frågan och an dra vigtiga orientaliska frågor, medan de sut tit och smuttat på mockan, förtärt sorbet och konfityrer i det oändliga och rökat de förtjusande haremspiporna. Min supposition on politiseringen är visserligen blott en hypotes men en hypotes så sannolik som mången an nan, särdeles som det vill synas som skullc den egyptiska damens ovanliga resa ega nå got vigtigare motiv. Kejsarinnan Eugenie hade också fundera: på att resa, och hennes plan var verkliger storartad. Hon skulle gjort en religiöst-sen timental vallfart till Jerusalem och en dylik till Rom i den kejserliga familjens intresse men molnen på den politiska himlen, hete! det, tvingar henne att tills vidare uppskjuta denna fromma plan, helst som den blefve ut satt för misstydningar af det kannstöpande Europa. Jerusalemsfärden skall dock bli aj förr eller senare och likaså den ytterst nöd vändiga resan till Rom, der den påfliga tof teln skall kyssas af de klassiskt sköna läp parne, och den påfliga välsignelsen tagas i an språk för Frankrikes herrskare och Frankri kes barn af den fromma furstinnan. Dock — detta behöfver ej kommentarier forrän det skett. P. P. i