Göteborgsposten – 23 juni 1863, sida 1

endast inom landet; men det torde vara obestridligt, att om dessa obligationer i betydligare grad skola blifva begärliga måste, kapitalrabatten blifva stor, hvarigenom de lån, som efter dessa obligationers försäljning, kunna utlemnas, sannolikt blifva för låntagarne ganska dryga. Ett beslut fattades, som påtagligen ligger helt och hållet utom hypoteksbankens besogenhet. På den allra sista tiden har i tidningarne, och om jag ej irrar mig först i Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning, åtskilligt ordats om Sveriges gamla skuld till Holland hvilken väl till kapitalet blifvit liqviderad, dock ganska egenmäktigt, hvaremot åtskilliga räntor på samma skuld ännu skola vara oliqviderade. Att detta ordande nu varit i säck innan det kom i påse antog man såsom afgjord sak, och att ett mäktigt intresse agiterade frågan, slutade man deraf, att dessa räntefordringar, enligt hvad kändt är, innehafvas af några få holländska bankirer, som kommit i besittning af dem för spottstyfver. Vid hypoteksbankssammanträdet har denna liqvidationsfråga icke blott gjorts till föremål för diskussion, utan äfven föranledt ett formligt beslut. Der har nemligen difinitift beslutats, att hypoteksföreningarne skola, för att bereda afsättning å svenska statspapper i Holland, den svenska krediten lidit genom det sätt hvarpå det s. k. holländska lånet blifvit liqvideradt, i underd. skrifvelse hos Kongl. Maj:s anhålla om framställning till rikets ständer rörande bemyndigande för riksgäldskontoret, att särskildt, eller i sammanhang med underhandlingen om det statslån, som för fortsättande af statens jernvägsbyggnader kommer att upptagas, gå i författning om infriande af oinlösta räntekuponer för det holländska lånet. Det är denna beslutade framställning som jag af sakkunniga har hört klandras, på den grund, att hypoteksbanken med den saken alldeles icke har att skaffa. Först och främst lärer icke hypoteksföreningarne fått något bestyr med de svenska statspapperens afsättning, hvilken hittills gått ganska bra i utlandet. Dernäst torde anses såsom temligen påfluget, att en hypoteksbank som icke ens innehar de ifrågavarande kuponerna beslutar en framställning om deras inlösen, under det att samma kuponers verkliga innehafvare sjelfva ingen åtgärd i samma syftemål vidtagit. Det är bekant att svenska kronan ännu eger betydliga skulder sedan äldre tider i Tyskland, om hvilkas utfående både framställningar blifvit gjorda i officiel väg, och rättegångar blifvit anställda; men allt utan framgång. Detta oaktadt hafva inga hinder mött för. Sverige att i Tyskland upptaga betydliga lån Staden Stettin t. ex. lemnade Carl XII ett ganska stort lån, som ännu icke är liqvideradt. En hauptman Baumann lemnade Gustaf l Adolf en stor penningeförsträckning, men churu krafvet är obestridligt, har dock skulden icke liqviderats, och den länge fortgående rättstvisten har lemnat det resultat, att formella hinder tillskapats, som sannolikt allt framgent skola försvåra det redan för länge sedan atsatta skuldkapitalets utlemnande äfven ill de bland sordringsegarne hvars rätt är ådagalagd. IIuruvida regeringen vidtager den itgåärd som hypoteksbanken beslutat göra framställning om, kan icke förutsägas, icke heller om rikets ständer, ifall regeringen upptager örslaget, skola derå fästa det afseende som nnehafvarne af räntekuponerna till det holändska lånet önska, och hvarom de lyckats utt inom hypoteksbanken vinna så kraftiga örespråkare. — — —