Göteborgsposten – 9 juni 1863, sida 5

———————ö—ä6——77777— — till prof, tjenstgöringsskyldighet och lönerättigheter fullkomligt likställda,15. IIuru bör rättast stadgas angående lärarepross alläggande och bedömande, för att största möjliga liktormighet öfver hela riket må vinnas? Tills detta kan afgöras eller uppnås, månne ej ett disputationsprof, som för högre läraresyssla inför något domkapitel aflägges, borde med det en gång erhållna vitsordet vara gällande för ansökningar till dylika lärareplatser i samma läroämnen vid hvilket af rikets elementarläroverk som häldst? Och borde ej vid praktiska undervisningsprof den punkt af ämnet, som för tillfället önskas, blifva för den sökande någon dag förut tillkännagifven, framför allt om, såsom det synes, vitsord härvid borde afgifvas allenast ölver undervisningsskicklighet, men icke öfver kunskap och lärdom, med afseende hvarpå gradualbetyg m. m. kunde anses tillräckligt betryggande och giltiga? 46. Vore det stadgande påkalladt, att hvarje blifvande elementarlärare borde före ordinario anställning ej blott hafva genomgått en theoretisk kurs i pedagogik, hvartill tillfälle skulle beredas vid bägge universiteterna, utan ock hafva minst en termin tjenstgjort vid fullständigt elementarläroverk? 47. Äro föreskrifterna i läroverksstadgan s 76, angående behörighet till erhållande af öfningslärarebeställningar, fullt lämpliga? 48. Huru många undervisningstimmar i veckan kunna och böra skäligen åläggas en lärare med afseende på den för läroverke ns framtid maktpåliggande angelägenheten, att ej lärarens mod må nedslås och hans verkningskraft i förtid brytas? Har ej läroverksstadgan häruti, åtminstone hvad adjunkterna betrittar, verskridit det rätta måttet? Och är det tillhörligt, att antalet af ämneslärarnes undervisningstimmar bestämmes utan afseende på den tid, som erfordras att granska lärjungarnes skriftliga uppsatser? 49. Vore det icke ändamålsenligast, att lärarnes löner, utan afscende på ålder i tjensten, bestämdes uteslutande efter tjensternas egen beskaffenhet och särskilda orters olika letnadskostnader? Är proportionen mellan lektorers och adjunkt ers eller kollegers lönebelopp, sådan den nu är, riktig och billig? Åro de nuvarande lönevilkoren, öfningslärarnes icke till sörglömmandes, för knappa. och hvad är i sådant fall att göra, för att få dem förhättrade? — Borde ej föreskriften i läroverksstadgans 8 128 om boställsrum eller hushyreersättning åt rektor erhålla någon utsträckning till förmån ätven för andra Å are, hvilkas hela aflöning är så betydligt svagare än rektors? — I hvad mån bör å ena sidan en akademisk docent, å den andra en inom elementarundervisningen använd extra lärare, luplikant, eller vikarie, etter vunnen ordinarie anställning vid elementarläroverket, få räkna sig sin föregaende tjenstgöring till godo i räga om uppflyttning i högre lönegrad ätvensom i fråga om pension? — Borde mötet inskningsvis framställa vill Kongl. M:t, att lärarnes penningelöner måtte få uppbäras qvartalsvis i stället för tertialsvis? 50. Vid hvilken ålder bör en elementarlärare vara pensionsmässig? 51. Borde elementarlärarne öfver hela riket söka upprätta en, från det egentliga presterskapets i stiften, skild förening för bildande af enkeoch pupillkassa? Ä 52. Vore det önskligt, att samtliga läroverksprogrammerna trycktes i så stora upplagor. att vid årsutbytet hvarje lärare vid hvarje läroverk kunde (måhända mot en modererad afgitt) bekomma sitt exemplar? 53. Om utsigt finnes, att en pedagogisk tidskrift kan bära sig utan offentligt underA äc—— —— s — 1241 22 2 (.