Göteborgsposten – 5 juni 1863, sida 1

Härefter föredrogs chefens för stadens brandkår, hr A G. Hallgrens ansökan om beredande at plats å gården till stadshuset för branduppsyningsmännens och branddrängarnes öfning. — Hr Levisson ansåg, att ärendet borde hvila till dess komitån för förslags uppgörande till brandväsendets ombildning inkommit med sitt betänkande, hvaremot hrr d:r Dickson och Berger talade för afslag, dervid åberopande exempel från andra städer, hvarest dylika öfningar törehades å torg eller dylika allmanna platser utan att hindra trafiken. Framställningen blef af stadsfullmäktige saselagen. Tredje frägan rörde handlanderna J. M. och A. W. Åkermarks ansökan om ätgärd för vinnande at K. M:ta fastställelse å plan till indelning i 12 qvarter och 144 tomtplatser af 18 tunneland 94 kappeland jord, hörande till landeriet Ånäs, hvilken Jordrymd genom Jernvägens dragande öfver egorna blifvit afsöndrad från sjelfva landeriet, hvilka tomtplatser sökandena ämnade upplåta till andra personer att bebyggas. Drätselkommissionen hade afslagit denna ansökan, helst stadsfullmäktige d. 19 sistl. Mars, i anledning af trädgårdsmästaren Åke Nilssons ansökan om tillåtelse att af den till honom upplåtna jord i Haga få försälja mindre lotter till byggnadstomter, yttrat, att inrättning af nya tomtqvarter till stadens utvigdning destomindre bör åt enskild innehafvare af stadens jord öfverlemnas, som en sådan innehafvare derigenom skulle komma att draga hela vinsten af försäljningen, under det stadeu finge vidkännas alla kostnader för dränering och öfriga erforderliga åtgärder för undvikande af osundhet i den nya stadsdelen, och då dessutom fråga för närvarande är under handläggning om indelning i qvarter, tomter, öppna platser och gator af dertill användbar jord i stadens 12:te rote. Stadskamreraren hade äfven i särskildt anförande ej ansett skäl finnas till bifall på andra vilkor, än att rättighet kunde gifvas hr Å. att till personer, som derom sig anmäla, få försälja besittningsrätten till lämpliga byggnadstomter å berörda jord, emot den köpeskilling som kunde kontrahenterna emellan osverenskommas, med vilkor, att tomtplatserna derefter voro från landeriet afsöndrade, emot det afdrag, i förhållande till den grundlega, som nu för hela landeridelen till staden erlägges, derå egde rum för den sålunda afträdda jorden, och med skyldighet för köparen, att, efter erhållen egen upplåtelse å tomten, erlägga den billiga grundlega årligen till staden, som för tomter i 12:te roten, af högst 2 tunnelands rymd hvardera, är stadgad genom magistratens beslut af d. 29 Dec. 1820 och 31 Maj 1833, samt med förbehåll för innehafvarne af derstädes redan upplåtna tomter, att besittningsrätten deraf få sig tillösa, med förbindelse, att derefter till staden årligen utgöra nämda gzrundlega; hvarförutan torde böra stadgas, att tomterna upplåtas, en efter annan, i den ordning, med början från söder, som de å upprättad karta förekomma. Öfver denna ansökan uppstod en rätt liflig diskussion, under hvilken endast hr JIZedlund, till att börja med, talade för bifall till sökandenas begäran på de af stadskamreraren framställda vilkor, alldenstund tal. ansåg det vara i högsta grad behöfligt, att ytterligare tomtplatser blifva tillgängliga för arbetare; men sedan borgmästaren Ewert påpekat, dels att ansökningen tydligen innefattade en afsigt af landeri-innehafvarne att sjelfva bibehålla eganderätten till jorden och således blifva innehafvare af grundlegan, och dels, att staden kan, ifall den nedsatta komiten för stadens utvidgning ej anser tillräcklig mark härför finnas, expropriera härför lämplig jord af anderierna, då staden säljer tomterna och köparne bli verkliga egare af desamma, öfversick äfven hr Hedlund till andra åsigten om islag, hvilket förordades af hrr J. J:son Dickon, Berger, Blomstrand och Philipsson, hvilken senare dock önskade, att bland motiverna för islaget skulle framställas, att sådant skett ör arbetsklassens eget bästa, tillfölje af osäcerheten i besittningsrätten till en dylik tomt. Cillfölje häraf och i anledning af drätselkomnissionens motiverade afstyrkande, blef anökningen afslagen.