Göteborgsposten – 1 juni 1863, sida 1

mot annan säkerhet och räntebärande obligationer. Examen, juridico-filosofisk, undergicks d 19 Maj i Lund af stud. Fritz Oscar Thorwald Everlöt, af Göteborgs nation. Notiser från det nationalekonomiska mötet i Göteborg, Under denna rubrik innehåller Berlingske Tidende en skildring af åtskilliga personligheter och förhållanden under mötet. Om staden Göteborg heter det : Mötet hölls på Börsen i dess större sal, som är praktfullt utstyrd. Utanför Börsen står Fogelbergstaty af Göteborgs grundläggare, Gustaf Adolf, och staden blef, just dagen före deltugarnes ankomst, smyckad med ett annat bildhuggeriarbete: Molins bältespännare. Konsten tyckes sålunda efter hand tränga in i Göteborg, som mera utmärkt sig för lyx, komfort och elegans, än för egentlig smak och prydande med konstalster, hvilket äfven ligger i sakens natur, alldenstund Göteborg är och har varit en fullständig handelsstad. Härmed vill jag likväl ingalunda säga, att man icke i Göteborg skulle egna omsorg åt de immateriela intressena. Staden har med stora kostnader förbättrat sitt skolväsen och upprättat ett slags museum. Detta består af en mängd dock ganska barockt sammanhopade föremål af naturvetenskapligt, eller konstnärligt intresse; samlingen är uppställd i det s. k. ostindiska huset. Detta påminner om en tid då Göteborg tog ett starkt fOpsving genom den ostindiska handeln, hvilken då blomstrade der såsom annorstädes genom tvång, men aflöstes af friare förhållanden, hvilka flyttat en ansenlig transatlantisk handel atill staden. Göteborgs handel har varit underkastad stora omskiftningar; en tid trifdes den isynnerhet genom sillfisket; men sillen lemnade kusten och gick till Norge. Under kontinentalspärrningen förtjenade man i Göteborg alldeles omätliga rikedomar, och staden var förnämsta handelsplatsen för kolonialvaror samt engelska produkter för hela Norden. — — — — — Att en stor framtid förestår staden, är klart, och man har derföre på senare tider mycket sysselsatt sig med planer till utvidgning, samt utsatt premier derför. En dylik plan blef inlemnad af en person som deltagit uti de stora arbetena i Boulognerskogen för kejsar Napoleon; den var uppgjord i öfverensstämmelse härmed, men förekom likväl sjelfva göteborgarne, som annars icke rygga tillbaka för storartade planer, alltför stor och de nöjde sig med att tillerkänna den ifrågavarande ett accessit. Bland de stora byggnader, med hvilka den som uppgjort planen försett staden, var äfven ett universitet; det är en tanke, som har ej så litet anslående, och hvilken skulle i flera fall vara af betydelse för stadens utveckling. Det ligger nåra till hunds, att förflytta Lunds universitet till Göteborg, om Upsalas förläggas till Stockholm, men denna id, som skulle göra landets tvenne största städer till fullständiga koncentrationspunkter för riket, har, oaktadt det bifall den åtminstone hvad angår Upsala har rönt, ännu icke kunnat riktigt arbeta sig fram. Men ju innerligare de tre nordiska folken arbeta tillsammans, desto större skall i hvarje fall Göteborgs betydenhet bli, och det var derföre en riktig tanke, att välja denna stad till den första sumlingspunkten för de nationalekonomiska mötena, liksom den var det för naturforskaremötena. Etter hafva omordat den kraftiga bestämdhet, som gjorde sig gällande, och den nästan entusiasmerade fläkt, som genomgick mötet lemnar uppsatsen en kort karakteristik öfver nägra ar de mera framstående svenskar som dultogo i mötet och säger: Det var ej en enskild klass af svenskar, som här fanns representerad. Man fann män ur såväl adeln som borgareklassen och ur de olika partierna inom dessa. Den man, som för sig isynnerhet vann hjertan, var v. talmannen i borgareständet. grossh. Huren rän Gefle. Hela hans framträdande bar spår af ett godmodigt humoristiskt lynne och en hjertlighet, som wilkorligen måste väcka sympati för honom, hvartill ytterligare kom en omisskännlig praktisk duglighet, som förskaffade honom ett ansenligt inflytande. Den största öfverblicken och närmaste kännedomen om de iörhållanden, som behandlades voro måhända förenade hos grossh. Wallenberg från Stockholm; men hans organ gjorde, att hans ord ej alltid erhöllo den vigt, som dem tillkom. En tredje representant för borgaena var grossh. Wern i Göteborg, som under ett anspråkslöst yttre döljer en praktisk öfverlägsenhet ch en teoretisk insigt, som gifvit honom ett stort inflytande. Reserent för postsektionen var f. d. generalpostdirektören, baron Hamilton, som utförde sitt uppdrag med en klar bestämdhet, hvilken ej lemnade nåsot öfrigt att önska, liksom hans deltagande i diskussionen bar en prägel af säkerhet och tydlighet, som utöfvade ej ringa inflytande, isynnerhet på dan