Göteborgsposten – 1 juni 1863, sida 1

allt detta hade han gemensamt med inföding: Men hos honom togo sig dessa egenskaper serlalea falskt ut, åtminstone i mitt tycke, och ing zaf doktorn en tydlig vink derom, men han blott skrattade och sade att mannen blifvit mycket väl rekommenderad. — Iagenting anmärkningsvärdt tilldrog sig tills vi passerat klippbergen, hvilket skedde vid Fremonts Pass. Dittills hade vi visserligen sett band af indianska röfvare skymta förbi oss om altnarne, men det hade blott varit Pawneeoch Foxindianer, stammar hvilka lefva i ett slags vasallskap under de hvita. Vid foten af passet fingo vi syn på en ståtlig kavalkad af Kråkindjaner, hvilka tycktes hafva i si net att anfalla oss. Under näågra timmars tid tumlade de och gallopperade rundt omkrirg oss, uppgåfvo gälla skri, skakade sina lansar och skinnkragar emot o-s, med barbariska tecken af misstroende och hot, men de aktade sig noga att komma inom håll för våra refflor, och vårt läger var under natten alltför väl bevakadt för att gifva dem tillfälle att bortstjala våra fyrfotingar. Den officer som hade befälet öfver dragonerna satte högst litet värde på Kråkindianerna, men när vi öfvarstigit passet och kommit in i trakten gom genomströfvades af de krigiska Svartfötterna, blef han mer allvarsam och hans verksamhet var outtröttlig.