Göteborgsposten – 2 maj 1863, sida 1

Veckokrönika. Vi hafva passerat första Naj, denna dag. som vanligen anses såsom vårens första, och ri hafva dervid njutit ej allenast af hr LundLeibergs genom artificiel såväl värma som köld åstadkomna vackra blomstersamling, utan vi hafva äfven sett, att naturen sjelf, trots de ogynnsamma förhållandena arrangerat en exposition, hvilken för denna dag var ovanlig. Trots de kalla och blåsiga nätterna en tid bortåt, har dock vegetationen, med sin inneboende ungdomskraft och trots den köld som visats henne, sprängt sina hinder och skyndat framåt, dervid understödd af åtskilliga välmenande regnskurar, hvilka dock understundom haft till sällskap snö och hagel. Sålunda hafva vi fått en första maj, då man, istället för att.åka på släde, hvilket ej så sällan händt, har fullt utslagna buskar och i knoppning varande träd, på samma gång som de gröna gräsmattorna i frodighet så tilltagit, att de snart behöfva tuktas af svenska liemän. Upptagna at lifvets bestyr, som vi Göteborgare äro, fästa vi ej den betydelse vid första Maj som man gör i åtskilliga andra delar af riket. Vår rätta första Maj torde få anses vara den dag då Elfsborgsbandet spränges och första fartyget kan inlöpa till vår hamn; men icke destomindre ligger det dock i ungdomssinnet att festlighålla denna dag genom en utflygt i naturens sköte och ett försök att dricka märg i benen. Vanlottade som vi äro på små förtriskningeställen utom staden, måste man inskränka sig till en promenad i Trädgårdsföreningen eller till Lorentsberg, och dessa båda ställen voro i går särdeles lifligt besökta. Dagen var skön och herrlig, och våra enda förlustelseställen, restaurationerna, voro godt besökta. Vid en jemförelse mellan Stockholm och Göteborg — om ens en sådan bör komma i fråga — öfverreskas man af det faktum, att Göteborg, med öfver 40,000 innevånare och liggande i stora stråkvägen för alla resande, ej eger mera än 4 ställen der mat efter matsedel serveras, af hvilka det ena just i dessa dagar tillkommit. Man hade nemligen förut endast Börsen, Göta Källare och Logen att välja på. Sedan i tisdags svajar dock en stor nationel flagga utanför f. d. Helanderska huset vid Östra hamngatan, och då man uppkommer i denna restauration blir man på det angenämaste öfverraskad af den särdeles prydliga utstyrseln af matsalongerna, till hvilket nöje kommer, hvad man helst söker, en väl tillagad och väl upplagd mat. Att denna tillökning i mathållningen var nödvåndig, derom vittnade ej allenast den stora trängsel, som vid middagarne egde rum å ett par af de andra restaurationerna, utan äfven len obelåtenhet, hvilken resande erforo genom te talrikt aflagda stolarne. Bristen på retaurationslokaler lär med snaraste ytterligare blifva afhjelpt, i det å Prins Karl dylik restauration inom kort kommer att öppnas. — Det vill synas som dessa lokaler, hvilka, m de blifva tör många, utäta hvarandra, åtninstone under sommarmånaderna äro behöfiga för vår stad. Här råder nemligen det gendomliga förhållandet, att icke en hundralel af stadens invånare å värdshus intaga sin niddag, så att värdshusvärdarne af stadens nvånare torde till gemensam delning endast afva att påräkna mellan tre och fyra hundra ersoner, under det då och då ett nästan lika tort antal resande kan tillströmma. En välvillig landtbo, som troligtvis är ika stark i landtbruksvetenskapen som i svenka språkets skritvande, har i ett enskildt bref pplyst krönikeskrifvaren, att hans uppgift, et vårsådden häromkring till en del skulle ara afslutad, är fullkomligt sanningslös. Den