Göteborgsposten – 29 april 1863, sida 1

Robert lAom-y ville tala, han ville ännu uttrycka sin tacksamhet för den bjelp han fått, men d:r Mosgrave afboll honom derifrän genom en befallande ätbörd. x — Från den stund bon inträder i det buset upphör hor att lefva, om man med lif förstår handlingar och vexlingar De hemligheter hon eger bli hemligheter för alltid. Hon I skull ej bli i stånd att begå flera brott, hvilka hon än be. gått förut. Om ni gräfde en graf åt henne på närmast. kyrkogård och begrofve benne der lefvande, skulle ni icke dirictnom fullkomligare utestänga henne från verllen. Men såsom fysiolog och hederlig karl tror jag att ni g.nom att göra detta skall göra menskligheten den största tjenst ni kan bevisa den, ty fysiologien är en lögn, om den qvinna jag såg för tio minuter sedan bör få vara på fri fot. Om hon kunde ha kastat sig öfver mig och strypt mig med sina små händer, skulle hon gjort det. — Hon misstänkte då ert ärende? i — Hon visste det. — Ni tror, sade hon, att jag är galen som min mor var och ni har kommit för att förhörs pie, sade hon. Ni väntar att få se något tecken till de förfarliga ärftliga onda. — Adjö, mr Audley, tillade läkarer hastigt, jag borde gifvit mig i väg för tio minuter sedan jag fär skynda mig, om jag skall kunna hinna bantåget.