Göteborgsposten – 20 april 1863, sida 2

ropeiska makternas framställning till förmån för Polen, synes ha alldeles misslyckats. Flertalet af de ledande tidningarne uttala med ganska stor bestämdhet denna åsigt, naturligtvis deri påverkade af polackarnes hållning. Resningen skall enligt all sannolikhet snart antaga en ännu mera omfattande karakter, och de stunder af jemtörelsevis lugn, som Polen nu ett par veckor halt, hafva endast varit lugnet före ett nytt utbrott af en väldig storm. Polska resningens ledare hafva synbarligen mäktiga försänkningar och deras hela beteende nu förråder ett väl kombineradt politiskt system, hvilket tyckes ha alla chancer för sig att bringa vinst för frihetens sak, såframt ej någon öppen brytning framträder mellan polackarne sjelfva. Nämnda ledare för resningen hafva genom sitt beslut ålagt makterna ett nytt tvång att framträda. De vilja fortsätta sitt frihetskrig, det är detsamma som att låta ryssarne fortfarande gifva Europa det förfärande skådespelet af mord, plundring och brand. Den allmänna meningen skall med rysning se detta och slutligen drifva regeringarne fram att göra ett slut derpå. Denna sakernas utveckling synes oss så tydlig, att man ej gerna kan misströsta om Polens slutliga seger. Detta spelar emellertid ett högt spel, om lif eller död vända sig terningarne, insatsen är ett bloddop — men vinsten kan bli Polens frihet och Europas lugn. Ett extrablad af polackarnes i Krakau utkommande tidning Czas meddelar en skrifvelse från Petersburg, hvari bevisas, att Ryssland beviljat amnestien endast på grund af de trenne makternas tryckning, och att den hvarken skall bli väl emottagen i Polen eller af makterna; dock skulle den kanske kunna gifva makterna tillfälle att begära ett vapenstillestånd. — Möjligt; men säkert är, att Ryssland icke skall ingå på något sådant, som förutsätter att detta, enligt dess terminologi, skulle nedlåta sig till att underhandla med en upprorisk undersåte. Polackarne borde i detta fall ej göra sig några illusioner. Från polska gränsen skritves d. 14 d:s, att amnestien gör ett dåligt intryck. Den revolutionära nationalregeringen tillkännagifver, att vapnen icke skola bli nedlagda förrän Polen är i besittning af sitt oberoende. Den körbjuder polackarne, att betala skatter till ryska regeringen och befaller de inom ryska hären tjenande polackarne, att gå öfver till insurgenterna. bet kejserliga ryska amnestimanisestet lyder i sin helhet sälunda: Alltifrån den tid, då de första berättelserna ingingo om de i konungariket Polen utbrutna oroligheter, hafva vi följt vårt hjertas maning och förklarat att vi icke ville göra den polska nationen ansvarig för den agitation, som medfört de olyckligaste följder för den. Vi hafva endast tillskrifvit samma de upphetsningar, som en längre tid i utlandet utgått från några individer, för hvilka det genom ett under många år fortsatt ostadigt lif blifvit en vana, att anstista oordningar och våldsgerningar och att i mörkret uppgöra komplotter, hvilka hos dem döfva de känslor, man är skyldig kärleken till menskligheten, och tillochmed kunnat ingifva dem tanken att besudla nationens ära med brott. Dessa manifestationer från en annan tidsålder (sic !), hvilka redan för länge sedan blifvit dömda af historiens utslag, öfverensstämma icke med vår tidsanda. Den nuvarande generationen må göra det till sin uppgift att grunda landets väl, icke med strömmar af blod, utan på det lugna framätskridandets väg. . Detta är det mål vi föresatt oss, då vi i tillit till det gudomliga beskyddet inför Gud och vårt samvete svuro att egna vårt lif åt våra undersåters lycka. Men om vi skola uppfylla denna ed, som alltid skall vara oss helig i hela dess utsträckning, då måste vi vara säkra om att finna bistånd hos alla menniskor, som mena väl och uppriktigt med sitt fädernesland, och hvilkas hängifvenhet icke visar sig i egennyttiga beräkningar och brottsliga försök, utan i upprätthållandet af det allmänna lugnet och under skydd af lagarne. I vår omsorg för landets framtid vilja vi lemna åt glömskan alla de upproriska handlingar, som hittills egt rum. Tillsolje häraf bevilja vi, lifvade aj den ifriga önskan om att sätta gräns för en blodsutgjutelse, hvilken är lika onyttig för den ena parten som smärtsam för den andra, åt alla våra undersåtei i konungariket, som hafva deltagit i de senaste oro. ligheterna, fullständig amnesti, såframt på dem ickt hvilar ansvar för andra brott eller för förseelser, be gångna i vår armes leder, och såframt de inom de I:sta (13:de) maj nedlägga vapnen och återvända til lydnad. Oss åligger som pligt, att bevara landet fö ett upprepande af de mot ordningen stridande agita tionerna och öppna en ny era för dess politiska lif Denna kan endast införas genom en förnuftig organi sation af autonomien i lokalförvaltningen såsom grund val för hela byggnaden. Vi hafva lagt grunden här till i de institutioner, vi skänkt konungariket; me till vår uppriktiga ledsnad har resultatet ännu ick kunnat underkastas erfarenhetens pröfning tillfölje a de upphetsningar, hvilka satt lidelsens chimerer i stäl let för den offentliga ordning, som är ett oundvikl gen nödvändigt vilkor för hvarje reform. I det vi ännu i detta ögonblick upprätthålla des Il sa institutioner i deras integritet, förbehälla vi oss at -!då de visat sig i utförandet ändamålsenliga, befrämj än han ämstone att skingra den föreställnin 0 ; far mise IIÖO 80 inoen ursinnif; AV