AA sQ— nemligen, att en större rysk flotta i dessa dagar skall löpa ut från Kronstadt för att kryssa i Östersjön. Likaså gå rykten om att engelska och franska flottor äro att ditförvänta. Danmark och Tyskland. Inom preussiska deputerade kammaren framställde d. 17 d:s Twesten sin interpellation, om regeringen anser den danska kungörelsen af d. 30 mars (rörande Holsteins afsöndring) för en kränkning af de löften Danmark gifvit åren 1851 och 1852, och uttalade den önskan, att preussiska regeringen skulle förklara de för dess del då ingångna förpligtelser vara upphäfda, särskildt hvad angick Londoner-arfsföljds traktaten. Nera kunde nu icke göras, för att värna sig deremot; ett krig vore under den nuvarande inre söndringen omöjligt, och kammaren skulle tillochmed opponera sig deremot — Efter talets slut uttalade sig lifligt bifall i församlingen. — Ministerpresidenten Bismark bejakade den första af Twestens frågor och förklarade, att regeringen skulle komma öfverens med sina förbundsvänner, nemligen med Österrike, om åtgärder deremot. Preussen och Österrike, tillade han, hade redan protesterat hvar för sig, och regeringen erkände sig i denna sak hafva en nationel hedersförpligtelse. Om den för öfrigt skulle föra krig, skulle den göra det äfven utan kammarens samtycke (!). Strieglers fotografiska atelier i Köpenhamn, som nu öfvertagits at hr M. Unna från Göteborg, besöktes i thorsdags af danske konungen, som lät fotografiera sig i hel figur, iklädd fotgardets galauniform. I samma atelier har i dessa dagar blifvit utförd en större fotografi af samtliga officerarne vid fotgardet, 24 inalles, hvilken tafla lär komma att öfversändas till konung Carl XV. Ett mord har i Warberg blifvit begånget, i det slagtaren Olaus Pehrsson i sitt eget hem blifvit öfverfallen af några karlar och så illa slagen att döden följde efter några dagars förlopp. I Venersborg skola, enligt i stadens tidning införd annons, operasångaren Weiss och hospianisten Dahl d. 23 d:s gifva konsert. Sverige och Ryssland. De utländska tidningarne sortfara alltjemt med sina kombinationer om Sveriges aktiva deltagande i en tillämnad koalition mot Ryssland. Vi referera här tillsvidare utan kommentarier uppgifterna. Från Berlin skrifves sålunda till Kölnische Zeitung, att man i Petersburg på sista tiden med oro blickat isynnerhet på Sverige. Det säges, att Italien visat sig återhållsammare än Sverige, sannolikt derföre att Frankrike ännu icke bestämdt lofvat Roms uppgifvande; konungen af Sverige har deremot enligt sin natur uttalat sig mycket öppet och med tillförsigt. Vid hofvet i Stockholm skola ha fallit ord, hvilka försatt en del af dervarande diplomati i rörelse. Man bör äfvenledes icke glömma, att Sverige, kort innan Krimkriget mot Englands önskan blef afbrutet, hade afslutat en alliansmed vestmakterna, hvilken vid den plötsligt inträdda ryskt-franska vändningen blott inbragt petersburger-kabinettets misstroende och en otillfredsställd längtan. Ögonblicket att uppfylla de då af Frankrike väckta förhoppningarne, tycktes vara inne och gjorde, att man inom de svenska hofcirklarne icke iakttog samma återhållsamhet som den utrikesministern visade under debatten inom riksdagen d. 18 mars. På andra ställen trodde man sig nu ha kommit underfund med de franska planerna och blef så mycket mera orolig, som den danska dristig