af sina skulder. Den ärelöse monarken tyckte troligen sig ha gjort en god affär. Osterrike erhöll nu wojwodskaperna Sendomir och Lublin, största delen af wojwodskapet Krakau och de på den högra Weichselstranden belägna landsträckorna intill Bug. Ryssland erhöll det Polen hittills tillhöriga Lithauen och Wolhynien, större delen af Samogitien och ett stycke af Lilla Polen. Preussen erhöll den öfriga delen af Polen med hufvudstaden Warschau. Så försvann ett al kristenhetens äldsta och mäktigaste riken, oaktadt dess högsinta och tappra innebyggares förtviflade ansträngningar. De krönta rötvare, som befläckade sig genom dessa gräsliga dåd och bland dem Polens onda engel, Katharina II, ha gått att svara inför den evige Domaren. Men här på jorden ha förbrytelserna mot Polen blifvit en outplånlig fläck på deras minne, och så länge den europeiska civilisationen fortlefver, skola Polens trenne delningar fördömas och beklagas af hvarje upplyst och rättänkande betraktare af verldshändelsernas gång. (Forts.)