Göteborgsposten – 10 april 1863, sida 1

och en smal jernstång, lätt nog att aflyftas af ett barn, säsom tillräckliga skyddsvärn för den dörr, till hälften bestående af glas, som förde ifrån frukostrummet till gårdens grusade gång och jemna gräsplan. Det var genom denna dörr som lady Audley ämnade komma ut. Det var lätt för henne att taga bort stången och öppna luckan och hon kunde tryggt låta den stå på glänt, medan hon var borta. Det var icke troligt att sir Michael skulle vakna snart, ty han sof tungt den första delen af natten, och han hade efter sin sjukdom sofvit tyngre än förut. Lady Audley gick igenom biblioteket och öppnade dörren till frukostrummet, som låg bredvid det. Detta senare rum var ett af de moderna tilläggen till slottet. Det var en enkel glad kammare, med bjert tapetserade väggar och vackra möbler af lönn, och begagnades mer af Alicia än af någon annan. Spår af den unga flickans favoritsysselsättningar sågos öfverallt i rummet — målningsmaterialier, ofulländade arbeten, hopsnodda silketrådar och andra tecken till att en vårdslös tärna brukade vistas der. Öfver kaminhyllans egendomliga wedgsvoodsornamenter hängde miss Audleys porträtt — en vacker skizz i pastell af en rosenkindad amazon i riddrägt och rund hatt. Mylady betraktade dessa välbekanta föremål med hat och gäckeri lågande ur de blå ögonen. — Hvad hon skulle bli glad, om någon förödmjukelse vederfors mig, tänkte hon, hvad hon skulle jubla om jag blefve förvisad härifrån!