Göteborgsposten – 21 mars 1863, sida 1

Smörberedningstäslan. Sedan någon tid tillbaka uppehåller sig här i staden finske agronomen Cajander, som bland annat här låtit tillverka en smörtjärna, enligt en af honom sedan flera år tillbaka konstruerad modell, med hvilken smörtjärna flera prottjärningar egt rum, dervid, oatsedt det för experimenter i dylik väg ogynnsamma att å torget köpt grädda ej motsvarat förhoppningarne om dess tjenlighet (hr UC. hade tillochmed en gång sått kokt grädda), resultaten visat sig i allmänhet ganska gynnsamma, alldenstund smöret, som någon gång tillverkats på ungefär 20 minuters tid, blifvit utmärkt vackert. Hr Cajanders tjärna är af den enklaste konstruktion, bestående endast at en större kutting, hvilken på en axel kringvrides. Sjeltva kuttingen är muti alldeles fri från alla tvärslåar eller dylikt, så att mjölken endast genom sqvalpningen mot kanterna öfvergår till smör. Till i går kl. 11 t. m. hade hr Cajander utsatt en täflingstjärning å museum, till hvilken, förutom hr Cajanders tjärna, hade anmälts ytterligare 3 stycken. Sedan all den grädda, som dervid skulle begagnas, genom sammanslagning gjorts till en sort, börjades kl. 12 f. m. tjärningen. Kort förut hade de närvarande genom sammanskott hopbringat ett pris af 75 rdr, hvilket skulle tilltalla den tjärna, som levererade det bästa smöret, d. v. s. fullständigast utdrog settämnet ur mjölken, oberoende at den tid, på hvilken smöret tillverkades. Af de täflande var en vanlig s. k. stöt-tjärna, skött af en bondflicka från Hisingen, hvilken på några och tretio minuter hade sitt smör 1 ordning. I tidstöljden kom derefter en tjärna af amerikansk modell, tillhörig hrr Keiller Å komp,, så hr Cajanders och sist en af bleckslagaremästaren A. Lindstrand förfärdigad tjärna af hr Cajanders modell. Priset kunde dock ej genast utdelas, alldenstund genom kemisk undersökning af tjärnmjölken afgörandet skulle bestämmas. För detta ändamål påfylldes från hvarje tjärna en butelj med dylik mjölk, för att vid Chalmerska institutet analyseras. Proftjärningen bevistades af en mängd för saken intresserade personer, deribland ej så få medlemmar af hushållningssällskapet. samt damer. Furst Czartoryski. Om emottagandet i Ystad berättas i Ystads Tidning för d. 16 dennes: På Bores passagerarelista i dag observerades namnet Czartoryski, och som en löpeld flög genom staden denna nyhet. Det var furst Constantin Czartoryski, en brorson till numera aflidne furst Adam Czartoryski, chef för polska emigrationen i Frankrike. Att polska nationens olyckliga ställning ej är främmande för någon svensk, bevisades ögonblickligen derigenom att alla skyndade till den ångbåt, som hitfört den polske ädlingen på resa till vår hufvudvudstad. Till en början kunde man ej annat än utbringa dånande lefverop för Polen, och hissa alla flaggor, som funnos på fartygen i hamnen, på tullkammaren m. fl. ställen i närheten af sjön; men inom !, timma voro musikkåren, borgaresångföreningen och skarpskyttekåren på skeppsbron, för att å egna och allas vägnar visa en uppmärksamhet mot främlingen och de varmaste sympatier för hans olyckliga fädernesland. Fursten — till sitt yttre enkel och anspråkslös — var i land och talade med flera personer, lät uppteckna dessas namn och utdelade åt flera sitt visitkort. Musikkåren blåste Marseljäsen, Kung Carl den unga hjelte m. tl. stycken och sångföreningen lät derpå höra sig. Sedan skarpskyttekåren gått i gevär, framträdde ånyo fursten, tackade kåren på det hjertligaste och slutade med dessa orden: tänken på mitt arma land! Ett ljud