der hon satt hemma och väntade och bidade på honom. Robert Audley förstod detta, och undrade icke öfver sin väns tystnad. De hade begge undvikit att beröra den sorgliga bistorien, och Robert var så okunnig om det sätt, hvarpå detta år i hans väns lif förflutit, som om de aldrig hade lefvat tillsammans såsom förtrogna vänner i de trefliga rummen i Temple, Det bref som skrifvits af Georg Talboys till hans syster inom en månad efter giftermålet, var dateradt i Harrowgate. Robert slöt deraf att det unga paret tillbragt sin smekmånad i IIarrovgate. Robert Audley bade bedt Clara Talboys svara på hans fråga medelst telegrafen för att vinna en dags tid för fullbordandet af de efterspaningar han åtagit sig. Svaret ankom till Fig-tree Court före klockan tolf följande dag. Sjöstadens namn var Wildernsea i Yorkshire. Inom en timma efter mottagandet af telegrafdepeschen ankom mr Audley till Kings-erops station och tog biljett till Wildernsea för att resa med ett extratåg, som afgick tre qvart till två. Det gnällande lokomotivet förde honom norrut öfver dystra och ödsliga slätter och nakna åkrar, der blott här och der framstack litet grönt. Den unge advokaten kände icke till denna trakt, och det vidsträckta landskapets ödslighet gjorde ett dystert intryck på honom. Medvetandet af ändamålet för hans resa gaf hvarje föremål hvarpå hans tankspridda blickar föllo en dyster färg; och de irrade derför