Göteborgsposten – 12 mars 1863, sida 1

skändligt skäl till frågor, jag ämnar göra, och ni måste besvara dem. — Uååstel upprepade mr Dawson harmset. — Ja; ni är min onkels vän. Det var i ert hus ban träffade den qvinna, som är nu hans hustru. Jag tro! att hon sade sig vara saderoch moderlos och vann såvä hans medlidande som haag beundran. Sade hon icke att hor stod ensam i verlden? — utan vänner och anhöriga? Detta är allt, som jag kunnat erfara om hennes antecedentia. — Hvarföre önskar ni veta mer? frågade mr Dawson — Orsaken är mycket förfärlig, svarade Robert Audley Flera mänader har jag kämpat med tvifvel och miss tankar, som förbittrat mitt lif. De ha blifvit starkare men hvarje dag, och de kunna ej insöfvas genom de alldagliga sofismer och ytliga argumenter, med hvilka man söker bedra. ga sig för att slippa tro hvad man mest fruktar att tro. Jag tror icke att den qvinna, som bär min farbrors namn, ä värd att vara hans hustra. Kanhanda gör jag henne orätt Men om jag gör det, har aldrig omständighetsbevisningens dystra kedja fogat sig så tätt omkring en oskyldig mennisksom kring henne. Jag önskar att undanrödja mina misstankar eller bekräfta mina farhågor. Jag kan göra det endast på ett sätt. Jag måste efterforska hurudant det lif varit, som min onkels hustru tillbragt under de sex sista åren. I dag är den tjugefjerde februari 1859. Jag önskar veta huru hor lefvat alltsedan 1853. — Och är ert motiv hederligt ? — Ja, jag önskar att få se henne oskyldig till det för. särliga, hvarför jag misstänker henne,