Göteborgsposten – 10 mars 1863, sida 1

— — 2— och kommersiela ändamål, utan äfven för landets besittningstagande från de infödda indianerna, om så behöfdes, med vapenmakt. På basis af denna vigtiga garanti, bildades omedelbart ett bolag, kalladt Zestauradora, hvartill större delen af aktierna togos af bankirhuset Jecher de la Torre C:o. Med väl späckad börs, återvände grefve Raousset nu till San Francisco och värfvade utan vidare besvär ett kompani af 250 fransmän, hvilka, fullständigt bev äpnade och ekiperade, samt försedda med några kanoner, satte till segels mot Mexicos kuster under de första dagarne af juni år 1852. Grefven landsteg med sin lilla armå i Guaymas, på Sonoras kust, efter en kort och lycklig resa, och emottogs med alla hedersbetygelser af innevånarne. Klockorna ringde och kanonerna dånade under flere dagar, hvarefter grefve Raousset ryckte in i landet mot staden UHermosillo. Innan han uppnådde denna plats, anlände ett bud från general Blanco, genneralguvernör i Sonora, med befallning till fransmännen att icke rycka vidare framåt förrän de aflagt trohetsed till mexicanska regeringen. Grefve Raousset skickade budet tillbaka med ett mycket artigt svar, fullt af försäkringar om vänskap och välvilja, men äfven afböjande att lyda ordern, såsom stridande mot den tillåtelse han erhållit af presidenten Arista. Med samma gaf grefven befallning till sitt folk om att skynda framåt och utvecklade härvid en fana med denna inskrift i guldbokstäfver: Sonoras oberoende! Rubicon var sålunda öfverskridet. Då fransmännen anlände utanför Hermasillo, funno de staden besatt af general Blancos soldater, till ett antal af nära 1,000 man. Grefve Raousset gaf genast befallning att storma, och efter mindre än tre timmars förlopp var han herre öfver platsen, sedan han i grund slagit mexicanarne. De tvenne kanoner, som han medfört från San Francisco, bidrogo mycket till framgången. Fransmännen förlorade endast sjutton döda och 23 sårade, under det mexicanarne ledo en mer än fem gånger så stor förlust. Underrättelsen om denna vapenbragd väckte djup sensation i hufvudstaden Mexico och för ett ögonblick nästan förlamade regeringens verksamhet. Grefve Raousset, fastän i stånd att vinna seger, var likväl olämplig att vid detta tillfälle begagna sig utaf densamma. Under det hela Sonora darrade inför den franske eröfraren, hvilade denne på sina lagrar i Hermosillo, höll tal och gaf serenader för de svartögda skönheterna. I sjelfva Kalifornien, som. då befann sig just i guldfeberns yrsel, hade. grefve Raoussets seger gjort ett så djupt intryck, att band af fransmän och äfventyrare ur andra nationer bildades på alla håll, och efter några veckors förlopp stodo fem till sex tusen man redo för en expedition till Mexico. Men innan de kunde erhålla fartyg för transporten, ingick underrättelse att grefven och hans kår, i stället för att befinna sig i framåtryckande, tvärtom var i fullständigt återtåg. Angripen af en våldsam feber, förorsakad al excesser, hade grefve Raousset blikrit illa sjuk och i sitt mnedslagna lynne befallt ett omedelbart återtåg till Guaymas. På vägen dit begärde ett bud från general Blanco ett hemligt samtal med grefven, hvilket äfven genast beviljades och slutade dermed, att den franske anföraren på ett hemlighetsfullt sätt gick ölver till mexicanarne. Han tillochmed vägrade att emottaga deputationer från sitt eget folk, och denna hans trupp emottog, hjelplös och i oordning, med glädje en summa af 11,000 dollars från general Blanco jemte ett fartyg, för att återvända till San Francisco. Gretve Raousset följde, efter att ha Kannat under