Göteborgsposten – 10 mars 1863, sida 1

2—-— 2—2— Kejsaren af Ryssland är konung i Polen och utöfvar sjelf samt genom sina embetsmän den verkställande makten; kronan är ärftlig nom hans ätt. Konungen eger att förklara krig, utnämna senatorer, ministrar, statsråd, biskopar o. s. v. samt inkallar eller upplöser riksdagen. Han kan utnämna en vicekonung, nvartill han utser en medlem af kungliga familjen eller ock en polack. Konungen eller vicekonungen skall hafva ett statsråd. Den ministeriella förvaltningen delar sig i fem departement: för allmänna undervisningen, lagskipningen, polisväsendet, krigsärendena och finansväsendet, och hvarje departement står ander en minister, som är ansvarig för hvarje regeringshandling som strider mot grundlagen. Den lagstiftande makten utöfvas af konungen samt riksdagen, hvilken senare består af två kamrar, senaten och deputerade kammaren. Senaten är sammansatt af prinsarne af det kungliga blodet, biskoparne, woiwoderne och kastellanerne; deras embeten äro på lifstid och de utnämnas af konungen, men sålunda, att då någon plats blifver ledig, senaten utser två kandidater och konungen väljer. Senatorernes antal får ej öfverstiga hälften af medlemmarnes i den nedre kammaren, hvilken består af 77 ledamöter, valda af adeln på landtdagarne, en för hvarje distrikt, samt 51 ledamöter valda af borgareståndet. För att blifva landtbåd för adeln eller deputerad för borgareståndet fordras att vara 30 år och betala 100 gulden (— 45 e) i skatt. Hvarje ledamot upphör att vara representant om han mottager en civil eller militärisk tjenst. Borgarenas elektorer äro egendomsegare, fabriksidkare och de som ega ett handelsförlag eller kapital af 10,000 gulden, vidare alla kyrkoherdar, kaplaner, professorer o. s. v. Nedre kammarens ledamöter äro valde för 6 år, med ombyte hvartannat år af en tredjedel. Riksdagen sammanträder hvartannat år i Warschau och räcker i 30 dagar. Motioner afgöras genom röstpluralitet och ett lagförslag som blifvit antaget af en kammare öfverlemnas sedan till den andra. Alla lagförslag rörande finanser ingifvas först i nedre kammaren och intet sådant eger laga kraft förr än efter konungens samtycke. Kejsardömet Rysslands yttre politiska förhållanden äro gemensamma för konungariket Polen. — Den romersk-katholska religionen skall företrädesvis befrämjas i Polen, men intet hinder läggas för andra bekännelser, hvilka njuta lika frihet. — Tryckfrihet eger rum och lagen bestämmer medlen till att hindra dess missbrukande. Lagen beskyddar lika alla medborgare, utan anseende till stånd och vilkor. Ingen han häktas utom i de af lagen bestämda fall och den arresterade skall sist inom tre dagar föras inför en kompetent domstol för att förhöras och dömas efter föreskrifna former. Om kan vid första förböret frikännes, försättes han i frihet. Offentliga civila och militära embeten kunna endast innehafvas af polacker. Hvar och en af grundlagens stiftares, kejsar Alexander I:s efterträdare i konungariket Polen förbindes att låta kröna sig till Polens konung i hufvudstaden Warschau efter i grundlagen bestämd form samt aflägga följande ed: Jag lofvar och svär vid Gud och Hans heliga Evangelium att handhafva och bibehålla den konstitutionella kartan efter all min förmåga. (Denna ed svor sedermera kejsar Nikolaus vid sin kröning i Warschau.)