Göteborgsposten – 5 mars 1863, sida 1

— Nåväl, sade jag åt Baugniet, ni som förstår att teckna ett porträtt på några minuter, rita åt mig med pennan på dessa försilfrade pappersbitar ett porträtt ef alla här närvarande vänner. En half timma senare inlade jag tolf porträtter i ett kuvert, tecknade derpå abbå Casellis broders adress i Marseille, afsände brefvet på posten och instämde porträtternas tolf originaler till ett möte i abbe Casellis telegrafiska atelier kl. 9 f. m. Alla insunno sig punktligt, jag behöfver väl knappt säga det, och vi intogo våra platser kring en mycket enkel maskin, på hvilken man lagt två fyrkantiga papperslappar, doppade på Törhand i ett bad af cyankalium, hvarefter mekanismen sattes i rörelse, och en liten nål, fin som ett hår, begynte löpa från höger till venster och från venster till höger i det den knappt vidrörde den preparerade papperslyrkanten. Inom kort såg man tvenne af de porträtter, som föregående dagen blifvit ritade, framtråda. De tecknade sig med fina strimmor och i en vacker blå färgton. När dessa porträtter voro färdiga, insattes nya papperstyrkanter, och andra porträtter uppstodo åter i sin tur. — Mina herrar, sade abbe Caselli åt de häpne artisterna, saken är mycket enkel! I Marseille finnas, på en dylik apparat som denna, de försilfrade papper, på hvilka hr Baugniet i går gjorde sina teckningar med vanligt bläck. En platina-nål rör sig af och an utefter deras yta, på samma sätt som den stålnål, ni här sen. Platinaspetsen och jernspetsen stå i förbindelse med hvardera ändan af en telegrafuåd mellan Marseille och Paris. Hvarje gång som platinaspetsen i Marseille vidrör bläcket på papperet, uppstår det i liniens jerntråd en ström som positivt elektriserar stålnålen i Paris och för edra ögon framkallar en kemisk reaktion, som visar sig genom en azurblå strimma. Detta azurstreck är jerney anur, som uppstår genom en sönderdelning af det cyankalium, som är inmängdt uti det papper, hvilket emottar teckningen. Då återigen den platinaspets, som fungerar i Marseille, vidrör den del af siltverpapperet som är fritt från bläck, uppstår en negativ ström, som ögonblickligen kommer färgningen af det kemiska papperet att upphöra. — Ser ni hvart denna upptäckt leder? sade en af oss. Årbetarne vid telegrafstationen, hvilka hafva ett så tröttsamt arbete och hvilket fordrar en så stor uppmärksamhet, tå nu ett ganska lätt göra. Man kan ötverallt i handeln sprida dessa fyrkantiga lappar af silfverpapper, försedda med telegrafadministrationens stämpel. Allmänheten betalar ett visst pris för en depesch, och man behöfver blott hemma på sitt rum med egen stil skrifva ett bref, hvilket med samma stil aftryckes å destinationsorten. Inga misstag mer, ingen ansvarighet för administrationen! — Utom att man derjemte kan skrifva på alla språk, rita, afsända handelsräkningar m. m. — Och vid behof ötverallt med tankens snabbhet kringsprida ett porträtt af en brottsling. hvilken rättvisans hand ännu icke fångat. — Huru många depescher kan man expediera i timman? — Från tretio till omkring tretiosem. men så snart mera vana vunnits, kan den nya apparaten utan tvifvel med en tredjedel öka antalet af dem. — Den 21 Augusti 1862, sade jag i min tur, såg jag abbe Caselli arbeta i detta samma laboratorium, mellan kl. 4 och 6 på eftermiddagen. Ehuru vädret var det allra lugnaste i Paris, måste troligen ett våldsamt