Göteborgsposten – 11 februari 1863, sida 1

utveckla sina åsigter. Den ansvarige ministern delar ej i samma mått denna fördelaktiga ställning. Han kan med aktning, med intresse, stundom med beundran följa den fria reflexionen — någon gång äfven den fria fantasien — i dess obehindrade lopp; han kan deraf göra sig tillgodo anmärkningar och belysningar, hvilka eljest kunnat undfalla honom, men han åtnjuter icke alldeles samma obegränsade frihet för sina egna yttranden. Föredraget mottogs med litligt bifall. Om man också medgifver att h. exc:s tal innehåller flera mera diplomatiska svängningar än egentliga sanningar så finnes dock deri mycket tänkvärdt för den som vill göra sig besvär med föredragets dissekerande. — Frih. Raab, A. C., hör till ständets mest ansedda män och är afgjordt liberal i de allra flesta fall och trots sitt gråhvita hår och dito mustacher, som ge honom ett präktigt utseende, har han slutit sig till den unga liberala traktion af ståndet som af de gamla säkra ledamöterna fått namnet ÅBarnkammaren?, hvilken åter i sin tur gifvit den gamla falangen namnet Gubbhuset. För de utskottsbetänkanden, som i går inkommo till stånden och hvilka äro af något specielare intresse, lemnar jag här en kort redogörelse: Hr Eneqvists och J. M. Lundahls från Skaraborgs län väckta motioner om ändring i nu gällande reglemente afstyrkas på den grund, att denna fråga blifvit af annat utskott, med anledning af Statsrevisorernes anmärkningar, gjord till föremål för ständernas pröfning, hvarjemte ekonomiutskottet afstyrker Nettelbladts från Stockholms län motion att vid resor något dagtraktamente ej må tillerkännas embetsman som har 6,000 rdr i lön. Ekonomiutskottet afstyrker vidare: hr Henschens motion om förbud för fattigvårdsstyrelserna att utackordera fattiga barn genom entreprenadauktion; Jöns Rundbäcks från Göteborgs och Bohus län motion att 10 i förordn. af 13 juli 1853 rörande fattigvården må erhålla tillägg i det syfte, att bolag, som ega fabrik å en ort men fabrikens styrelse förlagd å en annan, icke måtte kunna undandraga sig fattigskatts erläggande till hvarje kommun, der de sin rörelse bedrifva m. m., samt flere andra representanters motioner om ändringar. och tillägg i gällande stadganden om fattigvården i riket; hr Bogemans om inrättandet af ett öfverkonsistorium. (Dylik motion väcktes vid 1853 års riksdag af presidenten von Hartmansdorff. Motionen afstyrkes på bland andra grunder äfven den att hvad de egentliga angelägenheterna beträffar motionärens syftemål skulle fullständigt vinnas genom K. M:ts proposition om förändring i riksdagsordningen samt inrättande af kyrkomöten); hrr Hedemans, Wallenbergs samt Gust. Hultmans motioner om oförändrade bestämmelser rörande mått och vigter samt justering deraf (dock understödjer utskottet så till vida hr Hedmans motion, att det föreslår en hemställan till K. M. att låta i en stadga sammanfatta alla nu gällande stadganden om mått och vigter samt deras justering och arvodet härför); kyrkoherden Ternströms motion om förändrad lagstiftning ifråga om forntida minnesmärkens fredande; hr Lallerstedts motion om anläggande af en undervattens-telegraf mellan Skåne och Preussiska kusten (utskottets afslag grundar sig derpå, att K. M., under d. 30 dec. sistl. år, beslutat att underhandlingar böra öppnas med Preussen om tillvägabringande af. en sådan telografledning mellan skånska kusten i trakten af Trelleborg och lämplig punkt på ön Rigen, hvarför någon framställning från rikets ständer ej är behöflig); Lagutskottet afstyrker Nils Olssons från Malmöhus län motion om. ett tillägg till lagstiftningen angående äktenskapsskilnad; frih. Creuz om införande af ci