Lady Audleys Hemlighet. Roman af Miss Braddon. Öfvers. fr. engelskan. — Hennes mor dog när hon var helt liten, sade Georg. Och hon kom ihog henne och talade om henne, men icke om mig. Värdinnan förde honom in i den lilla sängkammaren der bans hustru dött. Han knäböjde vid hennes säng och kysste ömt örngottet, och den hederliga qvinnan grät när hon såg det. Under det han låg på knä med ansigtet begrafdt i det anspråkslösa snöhvita örngottet tog hon fram något ur en låda. Hon gaf honom det, när han steg upp; det var en lång bärlock insvept i ett stycke silfverpapper. — Jag klippte den af, när hon låg i sin kista, sade hon; stackars liten. Han tryckte den mjuka locken till sina läppar. Ja, sade han, detta är det kära hår, sem jag kysst så ofta, när hennes hufvud låg på min skuldra. Men det var alltid krusigt, och nu är det rakt och slätt. — Det förändras i sjukdomen, sade värdinnan. Om ni har lust att se hvar hon är begrafven, så kan min lille gosse visa er vägen till kyrkogården, mr Talboys. Georg Talboys och hans trogne vän vandrade till det D