och då ville Robert Audley att de skulle bege sig till Kronan och Spiran eller slottet Richmond, der de kunde få sig middag och tala om den goda gamla tiden, då de voro tillsammans vid Eton. Men Georg sade att innan han rakade sig eller förtärde det riagaste eller på något sätt förfriskade sig efter nattresan med expresstränen från Liverpool, han måste gå rill ett visst kaffehus vid Bridge Street, Westminster, der han väntade finna att bref från sin hustru. — Då vill jag följa dig dit, sade Robert; hvad det är underligt att tänka att du har en hustru; en sådan kuriös ide! När de ilade framåt Ludgate Hill, Fleet Street och Strand i en hyrvagn trakterade Georg sin vän med alla de vilda förhoppningar och drömmar, som fått ett sådant välde öfver hans sangviniska natur. Jag skall taga en villa på Themsens strand, Rob, sade ban, för min lilla hustru och mig, och vi skola ha en jakt, der du min hedersgosse skall ligga på däck och röka medan min vackra hustru spelar på sin guitarr och sjunger för oss. Hon är riktigt lik en af dem, som lockade stackars gamle Ulysses i fällan — jag har minsann glömt hvad de hette, tillade den unge mannen, hvars förråd på klassisk lärdom icke var synnerligt stort. (Forts.)