Göteborgsposten – 30 januari 1863, sida 1

sen icke ännu blifvit tända. Jag har hört berättas något om ett mord, som begicks här för många, många år sedan. — Hvad det angår, så sörofvas tillräckligt med mord ännu, svarade flickan i det hon steg uppför trappan åtföljd af den unge mannen. Hon gick förut genom ett stort förmak rikt på atlas och ormolu, buhl och inlagda möbler, bronser, cam-r, statyetter och dyrbarheter som glönste i halfdunklet. Sydan gingo de genom ett förmiddagsrum med gravyrer på väggarne efter utmärkta taflor, och ändtligen kommo de in i en antichambre, hvarest hon stannade, i det hon böll ljuset öfver sitt hufvud. Den unge mannen stirrade åt alla håll med uppspärrado ögon och öppen mun. — Det är ett grusligt fint ställe, sade han, och måste ha kostat vackert med pengar. — Se på taflorna på väggarna, sade Phorbe blickande på den åttkantiga kammarns panelningar, som voro betäckta mod taflor af Claude och Boussin, af Wanvermann och Cuyp. Jag bar hört att bara d ssa äro värda en hel förmögenhet. Här kommer man in i myladys våning, för detta miss Graham, Hon lyfte upp en tung grön kladesgardin, som tjenstgjurde såsom dörr och som förde den förvånade landtmannen in uti jen boudoir, hvilken skulle anstätt ett säöpelats, derpå till ett toilettrum, der den öppna dörren till en garderob och kläder srödda omkring på en soffa visade att allt var så som då mylady lemnade det. (Forts.)