Göteborgsposten – 30 januari 1863, sida 1

ef — — c Å Ö4 — till kommer, att då, på sätt ofvan är anmärkt, Mark kuranten är underkastad kursbestämning. men denna i allmänhet mäste v mindre lluktuerande, så skall den Svenska Speciens bestämda förhållande till Mark kuranten, väl icke göra det Svenska myntet i större partier oberoende af särskild kursbestämning, men ändock dels hälla denna inom vida trängre gränser, dels ock ställa den i den dagliga rörelsen under samma kursbestämning, som Hamburger-kuranten. Ehuru de mångfaldiga aflärsförhällanden, som förefinnas mellan Sverige och Hamburg, riktat blicken i första hand till denna plats, så torde dock skäl förefinnas att icke lemna ur sigte de öfr länder, som med oss stå i beröring, och, lika med oss, begagna silfver till värdemätare. Förhållandet i det ötriga Tyskland torde då företrädesvis vara al vigt, sedan nästan samtliga Tyska staterne under den 24 Januari 1857 träffat förening om ett mynt, och dertill antagit den Preussiska Ihalern, under namn al Vereins Thaler. Denna, stora länder med talrika och idoga besolhningar omfattande, förening, eger utan tvitvel den afgörande betydelse, att dess stadgade myntförhållanden skola blifva bestämmande i atseende på hvarje värdemätare i siltver, som icke reglerar en jemförelsevis lika betydlig omsättning och rörelse. En sådan finnes dock icke i Europa, och någon anledning att en dylik skall uppkomma företinnes ej eller. Mera omständligt torde det icke behötva visas, att hvarje mindre land, som vill hatva sitt silfvermynt kändt och erkändt, måste ställa det i ett gitvet och lätt beräkneligt förhållande till den Tyska Vereins-thalern; och då denna, på sätt ridan är anmärkt, eger ett bestämdt värde i förhällance till IIamburger-mark-kuranten, vinnes ock, genom en sådan anordning, de fördelar, som åtfölja ett Svenskt mynt, hvilket är lämpligt att erhålla en bestämd beräkning i Hamburger Mark kurant. Enligt myntordningen den 9 Maj 1855 och Kongl. Forordningen den 3 Februari 1855 består myntsilfver at 3 delar fint silfver och en del koppar. Af 2 skålpund viktualievigt sådant silftver, utmyntas 25 hela Riksdaler Silfver-specie, som alltså innehålla 1 12 skålpund sint silfver. Då nu ett Svenskt skålpund motsvarar 425 Franska gramm, hvarat utmyntas 167, Specier visar sig att en Specie innehåller 25!(, Franska gramm sinsiltver. Den Tyska Vereins-thalern är deremot grundad derpå, att ett skålpund Tysk tullvigt, motsvarande 500 Franska gramm sinsiltver, utmyntas till 30 Thaler, så utt hvarje Thaler innehåller 16?; gramm finsilfver. Den Svenska Specien innehåller väl, såsom nyss är visadt, 2512 gramm sinsilfver, men sällan gäller den i Hamburg mera än 25 gramm, eller 50 procent mera än Thalern. Det är denna skllnad at 2 gramm på hvarje Specie, som nu vanligen går förlorad för innehatvaren af det Svenska myntet, då han i utlandet vill göra sig det till godo; och denna förlust skall, om än småningom, dock säkert förekommas, om den Svenska Specien bestämmes att hälla 25 gramm finsilfver och således jeumt 50 procent mera finsiltver än den Preussiska Thalern. Ett Svenskt skålpund sinsilfver skulle således utmyntas till 17 Specier och då der Preussiska Thalern motsvarar 40 skilling Ham burger kurant, skulle den Svenska Specien fö ett bestämdt värde af 60 skilling kurant; lika som då 150 Preussiska eller Vereins-thalej vanligen i silfvervärde beräknas, om än sällar noteras till 100 Hamburger-thaler eller 304 Mark Hamburger Banko, en lika fördelaktig beräkning borde kunna påräknas för Svensk: Specien. Lika med de flesta utländska mynt inne