Göteborgsposten – 24 januari 1863, sida 1

— — — 2—— som derunder gjorts. Författaren sjöng sjelf visan, ackompagnerande sig å fiol, och hade ej sparat på mörka färger vid skildringen af bofven och ej heller på ljusa för den tapperhet, med hvilken de bevakande hade eftersatt och öfvermannat den arga skurken, som med knifvar dervid ganska illa sårade tvenne soldater. En annan dylik natursångare, ehuru at en lägre grad, stryker förnärvarande omkring på alla marknader och tjenar sitt bröd på den afrättade mördaren Göthe, hvars eländiga lefnadslopp och rättvisa slut han besjunger hvarhelst han får sig ett litet auditorium. För att göra sitt föredrag ännu pikantare illustreras detsamma af en klent målad skylt, å hvilken framställas scener ur Göthes lif samt missdådarens slutliga afrättning. Förr besjöng man stora och ädla handlingar, tappra vapenbragder och dylikt; men nu letva vi i en annan tid. Åtskilliga af våra offentliga restaurationslokaler lära med snaraste komma att undergå åtskilliga högst behöfliga ändringar. Sålunda lär platsen framför schweitzeripaviljongen i Trädgårdsföreningen komma att utvidgas, hvarjemte en ny musikpaviljong skall uppföras. Då försöken att få gas inledd till paviljongen hittills strandat mot de stora kostnaderna, så kommer istället under sommaraftnarne platsen der framför att upplysas at elektriskt sken. Apparaten är redan införskritven och hitväntas med snaraste. Det berättas ock, att härvarande orkester under sommarmånaderna komma att gifva concerts champetres vissa dagar i veckan i trädgårdstöreningen, hvilket arrangement säkerligen skall mottagas med stor ulltredsställelse, helst man derigenom torde få slippa höra den sextett ur artilleriregementets musik, hvilken genom sina gälla och skärande toner stör den angenäma promenaden en vacker afton i den fortjusande anläggningen. Kunde dervid äfven på samma gäng uppfinnas något annat sätt för musikens anönande, än det hittills vanliga med skramlande och närgångna sparbössor, skulle tillsredsställelsen buiva ännu större. På andra ställen bekostar restauratören sjeli musiken; men om sådant här skulle falla sig depensivt, vill det synas som denne i förening med lokalens aktiebolag borde bekosta densamma, ty det är ju dessa båda, som skörda vinsten at de genom musikens dervaro ökade besöken. Såsom ersättning kunde priset åtminstone för tamiljekorten okas. — vidare undergår restaurationen Prins Carl eu grundlig reparation. I dess ötvervåning nedbryter man väggar och tapetserar samt möblerar efter de anspråk allmänheten numera har på en komtortabel restaurationslokal. Framuti nästa månad lär densamma komma att öppnas för allmänheten. — En annan lokal, som äfven i dessa dagar blifvit färdig, är den ändrade salongen i Gamla teaterhuset med tillhörande våning åt Södra hamngatan. Vid inträdet i salongen blir man ganska angenämt öfverraskad af den stora förändringen och smaken i utförandet. En logerad, den andra, är bibehållen och löper i hästskoform som en läktare kring salen, lemnande den stora fondväggen fri. Den stora teaterkronan är äfven bibenållen och de tillstötande korridorerna hafva blifvit förvandlade till små, men nätta toilettrum eller kabinett, hvad man vill kalla dem. Salens akustiska förhållanden lära en af de närmast stundande dagarne komma pröfvas af frivilliga skarpskyttekårens musik. Hvad som blir den vackra lokalens öde, antingen den skall blifva statsfullmäktiges sammankomst-, konsert-, och danssalong eller restaurationslokal, lär ännu vara oasgjordt. Emellertid skola hrr stadsfullmäktige vid sin nästa sammankomst prötva dess ändamålsenlighet. Man ser så ofta karrikatyrer öfver krmo