Göteborgsposten – 15 januari 1863, sida 1

llängbron ösver Niagara. Denna bro, som utan gensägelse är ett af byggnadskonstens underbaraste verk, är spänd på 245 fots höjd öfver NIagaraströmmen på ett ställe, hvarest förut ingen maktat passera det pilsnabbt framskyndande vatmet. Dess hela längd är 800 fot och bron är dessutom så märkvärdigt fast byggd, att ärven då ett bantåg passerar midten ar densamma, den blott sjunker 5 72 tum. Tillocnmed ett gods.åg, som upptager hela brons langd, tormår ej sänka dess uudt mer än 10 tum. Läct, prydugt och lurtigt som detta verk ar menniskonander hänger emellan himmel och brusande vatten, är aet fastare än den kringliggande marken, ja tillochmed än klipporna. Skakningen ar hastigt farande tåg markes milsvidt i den klippiga marken, ensamma lokomotiver komma i städer hela rader af stenhus att darra, men på Niagarabron frunkallas knappt nog en dallring ar ett örver densamma framskyndande godståg, landkablarne skakas ej under den tyngsta last och den obetydliga darrningen af de ofre delarne sträcker sig ej nedanom tornens spetsar. Detia talar mer än allt annat tor sasdeten och varaktigheten at det storartade arbetet. De stora kablarne som äro fastankrade vid valdiga stenar, hvilka äro ända till 25 fots djup mmurade i klipporna, kunna ej losryckas ar nägon mekanisk kratt. De äro i Sand att bära en vigt at 12,000 tons, medan bryggan jemte alla möjligen otver densamma passerande tyngder ej kan komma utt väga mer an 2,000 tons, så alt kablarnes barkraft är nära sex gånger så stor som den tyngd de ha att bara. Ven förr tramställda invandningen att de intradande svingningarne at hängoron skulle skada kablarne, häller ej i detta alseende streck; alla derpå beroende betänkligheter mäste försvinna rör verkligheten. — bron har 624 hångstöttor, af hvilka hvar och en förmår bära 36 tons och således alla tillsammans 19,000 tons, medan den på dem hvilande lasten knappast uppgar till 1,000 tons. Dessutom är lasten genom tvärband så skickugt tordelad, att ett lokomotiv med sin vigt aldrig trycker på en punkt, utan på en stracka al 200 fot. Hvarje olycka genom bristumg på ett eller annat stalle ar derigenom torebyggd. Ankarkedjorna ha nio länkar, alla utom den sista, som är nio sot, sju fot langa. Den understa al dessa bestär af sju jernsbinger, sju tum breda och 15, tum tjocka. Ankarplaven bestar ar gjutjern samt är 3 17 cum tjock, sex 101 och sex tum bred och lång. Nastan alt härvul användt Jern har kommit irän amerikanska smedjor. Hvarje qvadratvum at densamma utnaruar en last ar 64,000 skålpund. 1 mudten, der kedjans anda går igenom, uppgår plåtens tjocklek ull 10 tum. Den klippa, på hvilken byggnaden på amerikanska sidan hvilar har, med ett djup af 20 fot, 100 fots längd och 70 fots bredd. En kubiksot al densamma väger 160 skålp. och den eger en motståndskraft af 14,000 tons. Tornen ha syra sidor, 15 fot breda nedtill och 8 sot upptill. halkstenen af hvilka de äro byggda motstär på hvarje qvadratsot en last af 100 tons. Först en tyngd at 82,000 tons skulle kunna sammantrycka tornens spetsar ehuru den största tyngd som kan komma att hvila på dem blott uppgår till 600 tons. Fyra kablar uppbära hela bron, hvarochen tio tum i diameter och sammansatt af sju smalare kablar, at hvilka hvarje återigen är spunnen al 520 särskilda tradar, så att hufvudkablarne hvardera bestå at 3,640 trådar. Utom det gemensamma öfverdraget öfver kablarna äro de särskilda trådarne två gånger