— Baron de la Garle, kapten Jonas, utbrast president dOppede, drifven till hojden af sin vrede ofver att se sig besviken, skola vi låta den sörradaren trotsa oss och undslippa under våra ögon ? — Nej! svarade den tappre Paulin. Skyttar och ryttare, följen mig, och låtom oss försöka taga mr de Bourbon, död elier lefvande! Förvirringen var förfärlig i hugenotternas led; några hade ånyo fallit på knä, några. flydde undan eller stupade under hästarnes fötter; qvinnorna greto och barnen skreko, liggande kringkastade på marken. Didier bade svingat sig bort till kapten Jonas hästs betsel, och försökte att fördröja bågskyttarnes förföljande, under det Ephraim orörlig och undergifven afvaktade dödshugget, då Clotilaa med en utomordentlig energi skyndade bort till baron dOppdde och utropade: — Håll inne med massakren, herr president! Mina bröder äro icke skyldiga — straffa den qvinna som bedragit dem! Jag skall lemna henne i era händer. Ty det är jag sjelf som ljugit för att rädda konnetabeln; men var barmhertig mot de oskyldiga. D:Oppåde hade redan losgjort sig ur den tjuskraft som Ckotildas skönhet och entusiastiska uttryck utöfvade på ho nom. Han blott höjde på skuldrorna. — Hvad betyder detta nya taskspeleri? Vi hafva icke tid att spilla bort med åhörande af dina klagovisor, min sköna. Skyttar, framåt. — De olyckliga! återtog i samma ögonblick den okän