Göteborgsposten – 7 januari 1863, sida 1

Article Image
skar mätte eftersöljas af många andra inom e annan siter — tår Jag for Lunds räkning gö den anmärkningen utt det ej är sfortidige o en uppmarksamuet, som så länge egnats det nordliga universitetet nu åven komme det sydliga tillgodo. Det är visserligen sann att Upsala universitet är ett par århundrade aldre an Lunds och att den kungliga nådens so strålar falla nära nog lodrätt på det förra, d de deremot komma temligen sneda och atky da hit ner. Det är ätven sannt att i följ härat Lunds prosfessioner och adjunkturer me: ändels besatts med upsaliensare, så att Upsal universitet varit ett slags plantskola icke blo tör rikets embetsverk otverhutvud utan ätve tör det försmådda systeruniversitetet. Vidare i det sannt att Lund, huru stor dess torntida bety delse än varit, häruunnan står etter för Ur sala, då det törras forntidsminnen äro all blott hierarkiska och merkantila men ej pol tiska och dynastiska såsom Stockholms töre trädarinnas. Upsala har sina Odins högar sitt närmaste grannskap, Lund blott någr namnlösa ättehogar, Upsala har sin historisk märkvärdiga mängbesjungna Fyris, Lund blot Höje å, hvilken man, med erkännande af hva den uträttar för den fysiska renheten och krafte hos den studerande ungdomen, dock måst anse för ett särdeles opoetiskt vattendrag, all denstund ingen skald, oss veterligen, stränga sin lyra tul dess ära eller ens 1 förbigåend gitvit den en mention honorable. Dertill kom mer att Upsala domkyrka gömmer Sverige skyddspatrons autentika ben, hvaremot Lund endast har att förete Jungtru Marias apokry tiska lintyg. Slutligen har Upsala af gammal varit en asyl för fornämiteter at begge köner då dylika deremot bilda en ytterst svag mi noritet at Lunds bildade klass; sjelfva Göte borgs-Postens Upsalakorrespondent prunkai trots anonymiteten, med ett litet men aktnings bjudande v. (von), under det att undertecknar erkänner sig vara en plebej, en sådan som de hvilka för ett par hundrade år sedan kallade i offentlig stil vanbördige och som benämnde svinefotter af den beromde statsmannen Peh Brahe. Här stå Upsala företräden framför Lun redligen upptecknade; må de i den klarseen des ogon gälla hvad de kunna. Jag vill e nu upptaga Göteborgs-Postens spalver me uppraknandet at Lunds, det må dock stå mi trivt återkomma en annan gång dertill. Jaj vill blott anmärka här, det Saxos stad ej en dast genom sin domkyrka, sin Lundagård etc kan tatla med Upsala; den kan det åtven ge nom vetenskapens ståndpunkt, genom examens ordningarnes valgorande strangnet och den stu deranue ungdomens sedliga Li. Jag namnde examensiordringarnes sträng het. Denna är isynnernet mårsbar vid de den på sista versen sjungande studentexa men 10rekommande svenska sulprof. Förr fun nos svåra larda män, som i skrift illa handte rade sit sköna modersmål, i toljd at dess nä stan totala försummande vid skolan och uni versitetet. En riktigare uppfattning at der sanna bildningens natur har fört til reformer som göra att vi med full visshet kunna hop pas att statens embeten ej vidare skola antor tros åt personer, som stafva likt kökspigor. Dett: är sakens ljusa sida; den har ätven en annan hvilken nalurligtvis icke kunnat tagas i be traktande vid reformernas inforande. Det äl kuggningen med thy åttöljande tårar och harm utgjuvelser, obehagliga tamiljscener och för tviflade beslut att vanda Minerva och alla nic Muserna ryggen. Svenska stilprofvet är, tack vare exammatorernas berömvärda noggrannhet examinandens värste buse. Det har ätven år vållat en förminskning af julglädjen i mån ga hem, och man undre ej för mycket, om mån. gen öm mor varit böjd att gifva de stränge

7 januari 1863, sida 1

Thumbnail