jag med stora kostnader underhåller på Medelhafvet för ingenting? — Jag tycker mera om att vara oberoende. sire! Vargen bar sin bäla, fågeln sitt näste; mindre lycklig hade kanhända mr de Bourbon, en konnetabel af Frankrike, denna natt icke ett ställe der han kunde hvila sitt hufvud. — Du talar sannare än du tror. — Ävart amnar hi er, sire? — Ro alltjemt, men längeamt och atan buller. — Har ni kanske något nät utsatt på denna sida? — Ja, ett nät, hvari jag hoppas fånga ett villebråd som jag jagat sedan i går. — Då böra vi ro försigtigt, ty jag söm är eh man af yrket, jag har sett mera än en fiskare snärja in sig i sina egna garn, — Rätt! och efter du är siskare så vet du äfven att nätet icke alltid behåller allt som kommer deri . .. de omäasssekarne gå igenom maskorna och de stora sonderalita dem ofta. i — Kanhända skall ni finna ert nät sönderslitet . . . jag jsäger kanhända, ty när allt kommer omkring, så vet jag ju licke riktigt hvem det är ni ämnar fånga. j — Det är kanske nödvändigt att jag säger dig det, på det du icke om en stund måtte bli alltför mycket öfverraskad ... Den jag tänker fånga, fortfor Frans, hemlighetsfullt sänkande rösten, är mr de Bourbon. — Ah! ab! utbrast bätkarlen. — Och om du med förstånd och mod bistår mig, om du