utöfvar inom sitt distrikt öfver der anställde jernvägstjenstemän, förvaltning, uppbörd och materiel, tillika skola å vissa tider i styrelsen sammanträda vid afgörande derstädes af vigtigare angelägenheter, som angå stambanorna i deras helhet, trafiken å densamma eller dertill hörande materiel; samt en Byrå-chef, som har att bereda och i Styrelsen föredraga samt derefter expediera inkommande mål och ärenden ; äfvensom närmast under generaldirektören vaka deröfver att de vid styrelsen anställde tjenstemän sina augganden fullgöra; varande af K. M:t tillika bestämdt, att generaldirektören förordnas omedelbart af K. M:t, samt att, etter det förslag till Intendendenter och Byråchef af honom aåfgifves, äfven dessa af K. M:t utses; men att öfrige tjenstemän och betjente af styrelsen förordnas och entledigas; åliggande det styrelsen att, i öfverensstämmelse med dessa och öfriga för styrelsens verksamhet särskildt fastställda hufvudgrunder, utarbeta förslag till instruktion för styrelsen och derstädes anställda tjenstemän, att K. M:ts pröfning och stadfästelse underställas; äfvensom att, efter någon längre tids erfarenhet, inkomma med förslag till blifvande definitiva aflöningsstater, hvilka skola till rikets ständers pröfning ötverlemnas. Styrelsen öfver Statens jernvågsbygonader skall bestå at en, utaf K. M:t förordnad, chef samt två ledamöter, hvilka, efter det chefen med förslag i underdånighet inkommit, äfven af K. M:t förordnas, den ene att vara Byråchef för den tekniska afdelningen och den andre att vara Byråchef för den ekonomiska och administrativa; varande jemväl närmare föreskrifter och bestämmelser angående itrågavarande styrelses verksamhet och åligganden af K. M:t i nåder fastställda. I sammanhang härmed har K. M:t förordnat till generaldirektör och chef för styreleen för statens jernvägstrafik, bergmästaren, riddaren af Nordstjerne-orden Carl Oscar Trot lius; och till chef i styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, öfverstelöjtnanten, kommendör ren af Wasa-orden m. m. Oarl Gottreich Beijer. Såsom läsaren finner, hafva vi här åter framför oss assigten att bilda ett nytt och kompliceradt statens verk. Det synes framgå, att organisationen af elektriska telegrafverket legat till grund för denna nya institution; men då telegratverket ingalunda kan framställas som ett mönster, är det att befara, det man här gjort någon missräkning eller brådskat väl mycket för att få ett nytt kungligt verk till stånd. En annan anmärkning, som tyckes kunna med skäl framställas, gäller den alltför stora enrådighet, som lagts i t.ex. generaldirektörens hand, och i hvilket afseende man redan förut gjort anmärkningar mot den makt som generaldirektörerna vid posten och tullen hafva sig förlänad. Isynnerhet gäller detta i afseende på chefens ställning till tjenstemännen, hvilka, om han är nyckfull och bråkig, lätt kunna komma på en fot, som skall gifva verket allt annat än stadga. Denna enrådighet ger äfven lätt anledning till ett inom ett verk farligt gunstlingsskap, som ofta verkar förqväfvande för den sanna dugligheten. Ett gläder oss emellertid vid den nya institutionen, och det är, att byggandet och förvaltandet af jernvägarne nu skiljts åt, och då detta önskningsmål nu blifvit ernådt, tillönska vi de nya cheferna, att de må söka hvardera i sin mån så mycket möjligt är närma sig deras nyss afgångne chef och liksom han göra sig förtjenta af landets erkänsla. Särskildt lägga vi den nye generaldirektören på hjertat, att skyndsamligen och dock med pröfvande anordna trafiken så, att den blir af den nytta för allmänheten, som denna kan med rätta for