Göteborgsposten – 30 december 1863, sida 1

Ä 2— D —— domssörhållanden hög val-eensus. Vi antag att en dylik tendens, om den funnits, reda utgått ur förslaget, ithy att derigenom onekli gen en ej ringa orättvisa skulle komma at begås emot eu stor del af landets innevånare Såsom det nu törljudes, skall nemligen rege ringen vilja förorda principen af allmänna va till den lägre kammaren, med hvilken princi; valrätten till öfre kammaren på visst sätt stäl i samklang. Det är väl derföre troligt, att mar vill bestämdt frångå elektorsval-systemet, son emnar så stort spelrum åt intriger och inuytanden at elementer, hvilka ej böra i eti ands representation ingå, nemligen ät klass valdet, hvilket allud skall tränga sig fram i förgrunden, då det galler elektorssystemet Vi hatva ett på visst satt varnande exempel derå i Norge, der elektorsprincipen finnes uti representationen i sin största konseqvens tilllampad, hvarföre afven byräkratien der har vetat tillskansa sig ett inflytande, som onakligen menligt inverkat på det helas gång, synnerhet som samma byråkrati vetat underkasta sig pressen, hvarigenom denna mäktiga hafstång for ett folks utveckling till sjelfstandighet och frihet i dess ställe blitvit, 1 allmännet, ett hinder för Norges framåtskridande på basis al dess demokratiska författning; att detta byräkratiens ölvertag i värt brodraland afven otta varit at hinderng verkan ior dess tolks närmande ull oss och framkallat dessa onsidiga styng i unionskroppen, hvilka myeket säratl och retat, kan val lika litet fornekas som att äfven 1 Sverige ett motsvarande element verkat 1 samma riktomg på norrmanuen emot oss. Så-om sagdt, exomplet är varnande och den anblick, som Visar sig i Norge bakom pressens mask, fortjenar påaktas, vy man finner af den aw en varm Ufsstrom väller genom nationen, för att komma itran en vegentighet, en boja, under hvilken vi afven latt kunna falla, om vi ej i ud afotänga ett möjligt inflytande ar tarliga elementer. Det ar toga troligt, alt ej regeringen uppmärksammar detta, och dertöre beslutat torurda allmänna och direkta val mom vissa valkrel-ar, dock valmannen oforbindradti att läta sivt val falla på kandudater alven utom den uppdragna valkretsen, ty 1 delta atseende är det väl udsenligast och klokast, att den sanna lortjensten uppsökes, der den finnes, utan alseende på kommunala eller provinslela inskrankiuingar. Valrarten ull lägre kammaren antaga vi serltore kommer att bestämmas I likhet med den som danska grundlagen foreskrilver, och hvilken i Danmark visat sig medlora goda trukter. Visserligen skall man då och då mot systemet aumärka, att det gifver fart åt politiskt krätvel elc., men de så uppenbarelserna deral skola undertryckas och torsvinna intor den mäkuga trihersrorelse, den spänstigare nauonalhantorelse och den vardigare sjeltuppskattung, som skola ovilkorligen solja utaf ullampmngen af derta system. Uand i hand med en stigande tolkupplysning, eu allmännare bildning, skall en tri lorfattung på olvannämnda basis nedritva tändsoch klass-skrankorna, adla sörtjensten, gitva hog ät sysselsättning med statens angeugenheter, sammanbundna med kommunernas uch provinsernas, gilva en aktningsbjudande prägel åt nationalstoltheten, litva tosterlandskärleken och skafsa oss aktning af andra nauoner, för hvilka vi skola kunna framstå som mönster. Genom den attrakuonskraft, som vär tid gitvit åt de stater, bvilka utbilda sig Lv riktningen af demokrau eller sann konstituuonalism, skall vårt land bli medelpunkten i den statskomplex, som är i gorwngen i Norden — och dit syfta vi ju alla: vär egen trihetsutveckling skall sjelt bli hafstången ull Nordens storhet och makt. En sådan utsigt