Göteborgsposten – 29 december 1863, sida 1

Men vi medgifva, att allt detta ännu a af den natur, att det är för tidigt att deron Jyttra sig med någon större bestämdhet. Et tankeexperiment är tillåtet i åsynen af hva som för ögonblicket försiggår i Athen, me der vore forvetet att derpå bygga nägot Den gör säkerligen klokast, som åtminstonkörst afvaktar hvad H. K. M. Nopoleon der Tredje täckes yura vid snart iustundandnyärsdagskur. Det är vid detta högudligullfälle årets program vanligtvis angifves, de är ju i Tuillerierno verldshistorien för när varande redigeras. Låt oss då föra de oförutsedda händelserna ur räkningen och göra vår kalkyl efter de gifna fakta! Forutsatt, att allting går normalt, synes det vara ganska visst, att det åtminstone ännu för någon tid icke är synnerlig fara hvarker för pårven eller Österrike eller Ryssland eller kurfursten af Hessen. I Ryssland ropar mat högljudt på parlament, man skall tå det och — lugna sig. I Österrike går, enligt kejsarens trontal vid KRiksrådetws hewmtörlofvande, allting framåt och fortroendet till rikets makt är öfverallt i stigande. Pius den nionde bar funnit ett nytt mäktigt beskydd från de engelska nyluteranernas sida och sitter mera last än på länge. Inom tyska förbundsdagen är litet rörelse, men vi känna alla dessa stormar i — en tekittel och hafva icke skäl att bäfva derför. Mellan general Priun och franske ministern Billault utvexlas ett och annat hitet på person gående ord i bref och broschyrer, men freden mellan Spanien och Frankrike är med Guds hjelp icke dermed hotad. England och dess kära granne på andra sidan Kanalen se visserligen vissa ögonblick litet morskt på hvarandra, men vi känna äfven detta minspel sedan gammalt och veta att mera hör det till. Naväl, hvartor ängslas för morgondagen, äfven förutsatt, att otverste Ericson ioke läter beveka sig till att ännu någon tid fortsätta med sin högsta ledDing af våra statsbanor? Vi hafva här endast hafst våra europeiska torhällanden för ögonen, men äfven på många håll af verlden utom Europa le oss glada och törhoppningstulla uisigter tillmotes. De amerikanska uordstaterna börja det nya året med en arme på l million fullt slagtärdiga soldater, kriget måste då gud-kelof taga en ända, det är klart; man slåss icke mot en million soldater, (skrifvor 1,000,000!) man kan låta sig uppätas, om man så vill, det är något annat. Fransmännen taga Mexico och ordna ställningen derstädes; de äro redan i Tampico. England åvager sig att ordna affärerna 1 Japan. Madagascar europeiserar sig mer och mer under den kloke och verksamme kung Radamas styrelse; det har redan kommit så långt, att Hennes Majestät drottningen bär krinolin, det kan då ej droja rätt länge förran Hans svarta Majestät sjelf ikäder sig blå frack med blanka knappar. Kung Radama har nyligen låtit sig hogtidligen krönas; vid detta ulltalle kreerades en hel mängd teologiedoktorer och utdelades ett ofantligt antal kungliga ordnar att bäras — i näsbrosket, De närvarande franska diplomaterna och officerarne erhöllo bland andra denna pikanta orden. Man erkänner i Paris all den välvilja, som blifvit af H. madagascariska Majestät visad Fraukrikes officiella representanter, afvenledes det sociala framsteg, som ligger i sJeltva den ifrågavarande institutionen, men man gör sig litet lustig öfver de sålunda utmärkta landsmännen och man väntar med stor nyfikenhet, att få se dem komma hem med sina dekorerade näsor. Charivari talar redan om dessa ringade diplomater och utropar: Den engelska regeringen, alltid jaloux, gör sura miner derför, att vi skulle ligga och rota