Göteborgsposten – 27 december 1862, sida 1

Julklapp till rikets ständer. Öfverste Hagelstam har i Dagligt Alla handa skänkt rikets stander en Julklapp, be stående af ott patriotiskt törslag ull erhällande af penningar till de återstående stambanorna för våra jernvägar, utan att till den behofva upptaga lån, och då stambanorna blifva färdiga, genom samma patriotiska medel inom kort tid betala hela den hittills gjorda jernvägsskulden. Då hr Hagelstams uppsate är för vidlyftig att här kunna i sin helbet intagas, och af för stor vigt att böra förbigås, nödgas vi inskränka oss till ett utdrag ur densamma: Enligt K. M:ts nådiga proposition fordras till stambanorna under nästa stalsregleringsperiod 26,315,000 rdr, af hvilka 5 millioner töreslås skola tagas af bankovinsten, 1, 300, OO0 rdr från riksgäldskontoret och 20,000,000 genom utländskt lån. Sveriges utrikes skulder aro redan 101 stora hvartöre föreslås, att ständerna skola besluta att göra hvarje jumfrusup, som i Sverige tillverkas blott 1, öre dyrare, hvilken torokade skatt ständerna icke skola ullåta få användas till någonting annat, än till de nu tillämnade etambanornas färdigbyggande och den hittills gjorda jernvågsskuldens betalande, så av det icke går på samma satt som med den nuvarande bränvinsskatien. Brönvinstillverkningen i Sverige uppgå: till 14, 190,996 k:r, och med 1!(; ore skattetillokang för hvarje tull jumtrusup skulle sålunda deraf erhållas en penningetillgång aj 6,811,678 riksdaler årligen, hyllkot under nu forestående statsregleringsperiod eller för å år utgör 20,435,034 rdr, toljaktligen mera av de 20 milliouer, som K. Mit föreslagit skulle auskafsas genom yuerngare lån ull tortsattandet at jernvägsbyggnaden. Euligt fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse, har från 1854 till och med 1862, tör statens jernvägar och deras materiel, utbetalts i medeltal årligen 5, 918, 700 rdr, saledes skulle, då 1!(, öres tillökning på jumfrusupen gifver 0,811,678 rdr årligen, eller nära en million mera, än förenämnda summa, ingenting behotva tagas af bankavinsten, ej hollar nagat at till. saugarne uti riksgäldskontoret, hvilka medel i stället kunde användas till skyndsammare ulbetalning på den hittills gjorda jJernvägsskulden. Antoges detta förslag och tinge fortfara i 17 år, kunde Sverige utan vidare skuldsättning, endast med den här föreslagna obetydliga höjningen i bränvinspriset, hädanefter bygga alla nu återstående stambanor på 9 å 10 ar, hvarunder tillökningen skulle uppgå till 68 millioner och sedan, med höjning, på omkring 7 är derefter betala de 47,000,000 rdr, som hittills lånats till de färdiga stambanorna, så att Sverige på det sättet, redan omkring 1880, skulle hafva sina stambanor skuldfria och likasom till skänke, eller 32 år fortare och mycket billigare än med lån och amortering. Vid den möjliga anmärkningen att tillökningen af 11, öre pr sup är för hög, torde erinras, att rom och konjak draga en tull af 2 rdr pr kanna, samt vin 1 rdr 75 öre pr kanna. I England är redan hög bränvinsskatt, 7 skillings och 6 pence pr gallon, eller 4 rdr rmt pr svensk kanna; och då mäste väl ej 4 derat vara för hög skatt. Börspriset för bränvin, som nu är 1 rdr 15 öre kannan, skulle med 23!, skillings stegring ej ups gå till mer än 1 rdr 93 öre, ehuru det för missbruks hindrande vore fördelakigare om det uppgick till 3 rdr kannani England är priset stegradt till 7 å 8 rdr pr k:a. Man befarar att bränvinets prisstegring kulle gifva fart åt insmuggling a! denna va. a från grannländerna. Hr H. sramvisar gan14