kiksdagen. Då inom borgareständet frågan förevar om decharge för bankofullmäktige i afseende på riksbankens förvaltning under de senare åren, yttrade sig några talare, ur hvilkas föredrag må anföras det vigtigaste. Hr Wallenberg erinrade om att riksbanken ständigt beklagade sig öfver svårigheten att kunna invexla egna banksedlar, hvartill felet låg deri, att riksbanken, med en grundfsond af 15 millioner samt i upplagda vinster 12 millioner och utelöpande banksedlar 52) mill., bade nära 30 milioner uti fastlästa fouder, nemligen sastighetslånefonden 814 milllioner, kongl. kommerskollegium till manufakturdiskonten 21 mill., allmänna diskonten 10 mill., samt filialbankerna 94 mill. Dessutom funnos bland de 104 mill. obligationer, hvilka af riksbanken innehades, mera än 6 millioner, som endast med stor förlust kunde realiseras. Hr W. frågade, hvad baukofullmäktige gjort för att införa större rörlighet i bankens fonder, så att dessa kunna mera än törut vara till förfogande? Särskildt begärdes upplysning om, hvarföre de ill 2,016,600 rdr uppgående armeens accordsamorteringsobligationer qvarstodo år från år utan att amorteras.