Göteborgsposten – 15 december 1862, sida 1

frkanne-: alla inrät: soctallkelprodakker. ilka ej ära Arto anv a-om haadeverkerier, samt att grunderna fo denna ropresentation-rätt skola uppgoras ef ter helt riksdalerstal at det belopp hvar oci en at de väljande senast uti bevillning för sn inkomst al rörelsen erlagt. — Asslagen. Nittonle punkten: Om ändring 1 174 2 mom, riksdagsordningen, I fråga om bestäm mandet af arvodet för bondeståndets riksdags sallmaktige. — Bifallen. Ijugaforsta vaken: Om and ing i 21 S R. 0. angaende de tro valda ständen-pröfningssatt i af-eende å sina medlemmars full. makter. — Afslagen. IJjugoandbra punkten: Om ändring 23 S 1 mom K. O. angående ordförande i borgare och bonde-tåuden, innan dessas talmän bllfvit torordnade. — Bifullen. Ijugotredse punkten: Om ändring i 30 8 vw Ö., mn uteslutande af hvad der förekommer om förstärkt statsutskotts rätt att afgöra bevusningstrågor. — Bifallen. Tjugosjette punkten: Om ändring i 76 5 i. O., a garnde vidtagen decharge för årgärder. fslagen. Tjugosjunde punkten: Om ändring i 18 IlI mom. och 4 5S 2 mom. trycktelthet-sörordningen, 1 fråga om aflemnande at exemplar utal tryckta arbeten. — Åfslagen. Ilarigenom öfver hatfsa I alla de hvilande grundlugsandiingstörslagen besiut fattats, och ero de af ständerna antagna för-lagen nu endast beroende at K. M:ts sanktion, för att bli lag. Hr Ridderstad, riksdagsfullmäktig för Linköpings stud, lemnar i sin tidning Östgcta Correspondenten? foljande skildring af ade.ns fysiognomi under nuvarande riksdag: Säsom ett, till följd of var nuvarande statsförfattning, sjelfskritvet stånd har man svärt att bedöma det vid Riksdagens allra forsta början. Det är först vid bänkmansoch elektorsvalen, som dess karakter uppenbarar sig. Vid denna riksdag förefunnos från bö egentligen blott tvenmo artier, det ena representeradt af Ladshöfdingen Grefve Liljenerantz. det undra at Friheree FT. W. Tärsmeden samt Grefve och Friherre af Ugglas. I Riksdagens rörsta början sammanhöllos på det hela ock bada partiernas flertal af H. Excellens Grefve Sparre — då bänkmansoch elektors valen bestämdes. På senare veckorna hafva de dock uter emanciperat sig, likväl under olika förhallanden. De, som anslutit sig till Grefve Liljencrantz, anses representera i kyrkliga angelägenheter frihet och framåtskridande, men 1 solitiska och sociala :rägor vara temligen stationärt eller konservativt sinnade. Det andra partiet, det Tersmeden — Ugglaska, har deremot till en viss del brustit sönder, dock utan att upplösas. En ung Friherre Liljencrantz, son ar Landshordingen. jemte flere andra, hvaribland Baron C. Raab från Helgerum, hans farbror, Baron A. Raab, Friherre J. v Schweiin från Skäne med flere sigas hafva ansett en och annan af de i det Tersmedenska programmet förekommande punkterna ej motsvara vär tids an-prak och Ridderskapets och Adelos fosterländska avslutning till folkopinionerna sullt nöj ktig. Till följd deraf skiljde de sig från den Tersmedenska salangen. Foljden har först kusnat visa sig under de allra sista dagur e. I vår föregaende korrespondens hafva vi talat om en ofserläggning, ang. de arliga riksdagarne hos Grefve Liljeneramz; det var hos Landshöfdingen. Redan vid detta möte, ehuru det representerade det mest konserrutisa elementet inom Ridderskapet och Adeln, höjde sig flere röster till förmån för föråudringen. Sedermera bar ärven Tersmeden — UBRR laska fraktionen hart ett sammanträde, hvarvid så opinionen uttalat sig för årliga riksda-! ME 333n33333333nnii — Oc