Göteborgsposten – 19 november 1862, sida 1

Konnetabelns värdinna.) Berättelse från Frans I:s tidehvarf af Eman. Gonsales. (Öfvers. sr. Franskan.) — En kyss, min okända sköna, och jag beskyddar er emot hela sällskapet, mumlade han i hennes öra. Och med sina af vinet ännu fuktiga läppar berörde han slottsfruns alabasterhvita, till hälften blottade skuldra. Diana studsade som stungen af en orm, men befann sig i nästa ögonblick omringad af de öfriga bågskyttarne. Allas händer utsträcktes på en gång emot henne. — Lätom oss se efter om hon verkligen är så vacker som hon tyckes vara, sade en annan, under det han försökte att lösrycka den slöja som hittills beskyddat Diana emot dessa mäns oförskämda blickar. Grefvinnan ryste vid beröringen och utstötte ett skri af harm och förskräckelse. Vid detta jemmerskri flammade Didiers bleka ansigte till. Han vände hufvudet om för att se efter hvad som stod på och genom denna rörelse blottade han sig. AA mods f8 —