Göteborgsposten – 17 november 1862, sida 1

om var uttalad i förslaget, då densamma, si att säga, genom mängdens tystnad, vunnit bi fall; och det är med anledving häraf som de: nya taxan tillkommit i hutvudsaklig öfverens stämmelse med det dertill uppgjorda förslaget Nu sedan denna taxa under några månade varit tillämpad, har man funnit att densamm: i många delar är öfver höfvan tryckande ocl 1 vissa fall genom för höga fraktpriser hel och hållet törbjuder begagnandet af statens Jernväg. Man har således nu, ehuru för sent lått ångra den liknöjdhet hvarmed man be: handlat ett så vigtigt ämne, som det ifråga spyarande, hvilket helt enkelt algör huruvida lernvägen kan blifva af allmännare nytta för landet eller icke. Detta förhållande har ock framkallat en rörelse bland jernvägstrafikanterne, som synes afse att vinna en välbehöflig ändring uti nu gällande fraktprisbestämmelser, jemte åtskilligt annat tillhörande reglementeringen. Möten härom ha egt rum i Alingsås och Malmö och skall ett sådant hållas härstades d. 2 dec. Sannolikt kommer man att förena sig uti en petition till konungen och möjligen ätven till begge statsmakterna, för att erhälla en rättelse i jernvägstaxan, som ej allena-t afser jernvägens utan Jemväl landets sannskyldiga bästa. Den gamla, med sisttörflutne juli månad tilländagångna taxan for varutrafiken, indelade godset i fem klasser med 45 varuslag i 1:sta, 65 i 2:dra, 128 i 3:dje, 98 i 4:de och 69 i 5:te klassen. Utan afseende å afståndet beräknades härför afgift uti 1:sta klassen 50 ore, uti 2:dra 42 öre, uti 3:djo 34 öre, uti 4:de 25 öre och uti 5:te 17 öre pr mil för hvarje skeppund viktuahevigt. Då hel vagn af en varuegare engagerades lemnades 25 proc. rabatt å frakten; hvilket alltså vanligast egde rum med bränvin, spanmål, potatis, salt, ell, stenkol, kalk, ved och öfriga trävaror såsom timmer, plankor och bräder m. m. Den nya nu gällande taxan deremot indelar godset i endast 3 klasser med 339 artiklar i första, 123 i andra och 62 i tredje klassen. Uti denna taxa göres utseende ej allenast å vagens längd utan jemväl då 100 centner lastas al. en och samma varuegare, så att fraktpriset beräknas per centner sålunda: då icke 100 då 100 citr c:tr lastas lastas Rdr öre Rädr öre för 1 mil i första klassen — 10 — 08. 2 d:o d:o — 17 — 14. 3 d:o d:o — 23 — 19. 4 d:o d:o — 30 — 25. 5 d:0o d:o — 37 — 30. 5 10 d:o d:o — 65 — 91. för 1 mil i andra klassen — 07 — 06. 2 d:o d:o — 12 — 10. 3 d:o d:O — 18 — 14. 4 d:o d:o — 23 — 18. 5 d:0 d:o — 20 — 22. , 10 d:o d:o — 49 — 38. för 1 mil i tredje klassen — 05 — 04. 2 d:o d:o — 09 — 07. 3 d:o d:o — 13 — 11. 4 d:0o d:o — 17 — 14. 5 d:o d:o — 21 — 17. , 10 d:o d:o — 38 — 30. 0. s. v. med enahanda minskning för längre afstånd. Principen uti nu gällande taxa synes således vara mera riktig än uti den nästföregående, derigenom att afseende här göres ej allenast å en viss qvantitet varor, befraktade af en och samma person, utan jemväl å den väglängd hvarå dessa varor skola fraktas. Det tel som öfverklagas ligger således dels i klassifikationen och dels i för höga prisbestämmelser, hvilket lättast hjelpes medelst omlyttniog af åtskilliga artiklar och tillökning af en fjerde lägre klass. Man behöfver endast flyktigt genomögna lenna taxa, intagen uti N:o 22 af Svensk sattningssamling innevarande år, för att l en varnande blick den unge manAS Mo . 4 3