Göteborgsposten – 13 november 1862, sida 1

——— s— qr — E irn— och denna i gas, var utan gensägelse den som Stora Sallskapet arrangerat å hotell Ryd berg. Alven här var bläsven något ull hu ders lör dekorauonen, men man ansåg nästar aut lustdraget gjorde den andä vackrare, ty när det några ogonblick lugnade at lelde ga sens nästan utdöende blå låga hastige up igen och tande med siwt strålande ljus konungens namnehiffer och det at lager kringvirade P. Kasernerna på Skeppsholmen och gardets ka verner togo sig fortrollande ut, sedda från Nya Skeppsholmsbron. På Freds-, Drottuingoct Regerimgsgatorna voro blott några få vaningar eklarerade. På sistnämnda gata sågs I tr. upp en rikt eklärerad våning 1 hvars mid kellonster syntes en kolossal Herkules-bild omgitven ar blommor m. m. Det var Goöteborglandshöfding, som här dekorerat, och det sar deles smaktullt. Stockhoms bors var på denna festdag kolmork, hvilket torde sortjena au hågkomma-. I allmanhet kan sägas att illuunnationen var ganska vacker, men dock läng. urån så rik, som man väntat sig och naturligt vis foga Jemforlig med den Goteborgska, eltel hvad man säger. Härvid torde dock böra ihägkommas Stockholms storlek och svårigheterna tor byggnadesattets skull att har ästadkomma någor verkligen helgjutet imposant, flera andra latt insedda orsaker av soruga. Emellerud skall denna festlighet och anledningen derull sakert sortplantas genom generauoner, helst den inloll på samma dag som svenska tolket firar minnet af en af sina största konungar och hjeltar, den 6 November. Riksdagsarbetena borjade redan d. 7 d:kl. 10 f. m., då flera utekott voro tillsamman. Dagen derpa, i lördags, voro ständen sorsamlade till plena, då ståndens talman erlinrade ståndsledamoterna om de sestligheter, nvan de nyss deltagit och det viguga arbete som ägenom Vestra stambanan blitvit tullbordadt. Borgareståndets talman begagnade ulllället — ej särdeles väl valdt — aw med anleduing al ev telegram från Allehandas referent, rorande nägra uttryck, som Storthingsprerdenten Harbitz (Referenten trodde att ban hete Hoswup och vid detta namn satte Allehandas redakton blott ett frägtecken) skulle hatt vid unddagen 1 Falkoprng. Man må ba hvilka tankar man vill i norska trågan, så var det dock besynnerligt att tran en talmansstol upostrotera en tidning för ett trän dess reserent motcget telegram och att tala om en splitets ande o. 8. v. Hr Schwan hade kanske gjort allra bäst om han sparat dessa ord till nagot mera enskildt toredrag. Allehanda tor i lördags åtsar ej med ett ord om denna upptuktelse ut hr Schwan. Men hvad har hr Harbitz då sagt? Det vet man icke så noga. Några säsa att hr Harbitz yitrat, etter det statsrådet Bredberg uppläst sina versar, att det vore e) og med rim, det borde vara reson också 1 vad man säger; eller dylikt. — I veckan bör ar motionsskuren och talmännens arvoden pr nånad bestammas. Det påstås att hr Schwan kall afstå från sitt talmans-arvode, 600 rå: månaden, men huruvida han ämnar skänka let till något allmännytiugt ändamål eller rent tf bespara det för statsverket, känner man cke. — Ni har väl redan redogjort för den ifliga debatt som uppstod i borgareståndet ned anledning at utskottsvalen och hvilken å hastigt och lustigt gjorde rektor Sommeliis bekant. Efster den betan tå de stackars idomgsreferenterna på borgareståndets laktae icke ett ogonblicks ro. Oupphörligt störas le at personer som vänligast anhålla att hrr eferenter ville peka ut hr Sommelius för dem ch så blir snart den stackars rektorn lika stpekad som någonsin en rektor Annerstedt ller andra som på ett annat sätt fått sig ett amn här i verlden. — Af borgareståndets edamöter gå ungefär 15 alldeles lediga från) AQOAwA WW—