Göteborgsposten – 11 november 1862, sida 2

harpa inträder och sätter sig att sjunga på en mossig bautasten; elfvor dansa fram och lyssna till hans sång. En krigisk marsch bortskrämmer elfvorna, och Birger Jarl med sina krigare kommer från striden. Birger omnämner sin plan att grundlägga Stockholm och skänker barden en gyllene armring. Efter Birgers och hans mäns bortgång besjunger barden med inspirerad siareblick, några af de nästföljande händelserna ur svenska historien. Under sången framglida i fonden skuggbilder af de antydda perioderna. Under dyster musik, thordön och blixt försvinna Barden och elfvorna. Andra tablåen föreställer Göta elf vid dess utlopp med svenska flottan till ankar. Gustaf II Adolf omgifven af fältherrar och soldater lägger grundstenen till Göteborg, Då han stiger i sin slup ges salut från fartygen. På afstånd höres chören: -Vär Gud är oss en väldig borg. Tredje tablåen befinner man sig i dvergarnes rike. Misstänkta bultningar uppifrån störa deras gamman, men dvergakungen tröstar sig med att menniskorna icke lärt bergsprängningskonsten, ända tills . en mina exploderar och nedstörtar både väggar och tak, hvarvid dvergarne bedöfvade falla till marken. Sedan röken af explosionen försvunnit ser, man i klyftorna Carl XII omgifven af hofherrar samt Polhem och Svedenborg. I denna fjerde tablå framstår Svedenborg såsom siare och förkämpe för framåtskridandets sak gentemot den låga, småsinnade egennyttan, representerad af dvergakungen och hans följe, hvilkas anfall mot Svedenborg afvärjes af väpnade Ljusalfer. Trollhättans vattenfall, som hittills synts i fonden, försvinner och man ser en trakt, vid Göta kanal, på hvilken en ångbåt och en seglare visa sig. I bakgrunden ses en jernväg med en sig närmande ångtrain: Musikens ökade, raskare takt locka både Ljusalfer och dvergar att dansa. Musiken antager nu en högtidligare karakter, ett moln sänker sig öfver landskapet och när det delar sig, ser man Svea och Göta fatta hvarandras händer. Öfver dem lyser Carl XV:s namnehiffer. Allmoge i svenska och norska drägter hvar med sin nations flagga inkommer från olika sidor och uppstämmer folksången. GefleDalajernvägens direktion har beslutat att spanmål, afsedd för de nödlidande i Finland, får kostnasdsfritt transporteras på jernvägen mellan Falun och Gefle. Norska Storthinget. Konstitutionskomitn har tillstyrkt bifall till den kgl. propositionen om forändring i Grundlovens 41, att den tronen närmast stående prins under konungens frånvaro eller sjukdom skall förestå de förenade rikenas styrelse. — Budgetkommissionen har tillstyrkt Stortbinget att bemyndiga regeringen inköpa Pechlinska huset i Stockholm, för norska regeringens räkning. Mag. Wibergs räknemaskin. I en korrespondens från London at d. 31 Okt till Aftonbladet läses följande: Då den af magister Wiberg exponerade råknemaskin ej tilldragit sig den uppmärksamhet man haft skäl att förvänta och må hända mången blifvit besviken i sin förhoppning att få se denna vackra uppfinning på verldsexpositionen intaga en både för uppfinnaren och hans land hedrande plats bland produkter af mekaniskt snille, torde det intressera allmänheten att få höra, det mag. Wiberg i dessa dagar anländt till London med ett alldeles nytt exemplar af sin räknemaskin. Den exponerade hade under transporten hit kommit i olag, så att någon tillfredsställande uppvisning af densamma för juryn ej kunde ega rum, synnerligast som uppfinnaren sjelf ej var illlstädes, utan vid tillfället uppehöll sig i Köpenhamn för att konstruera den nu komplett färdiga maskinen, hvilken han i en del detaljer önskade utföra på ett mera tillfredsställande sätt än den första. Ewellertid har han, som sagdt, nu anländt hit med denna nya maskin, som företer i enkelhet och pålitlig soliditet en så stor olikhet med den förra, att den oinvigde svårligen kan se att de båda maskinerna äro afsedda för samma ändamål. Då expositionen nu är så nära sitt slut, afser han naturligtvis med sin hitkomst ingen uppvisning af maskinen, utan har sör af-igt att här med densamma uträkna och trycka en del tabellarbeten, efter att först hafva erhållit sakkunniga engelska vetenskapsmäns utlåtande om inventionens värde. Det torde ej böra lomnas oanmärkt att den bekante vetenskapsmannen Babdage, som med så mycken välvilja befordrade nerrarne Scheutz uppfinning till erkännande, ned ej mindre intresse omfattat hr Wibergs. I.