Göteborgsposten – 11 november 1862, sida 1

Konnetabelns värdinna:) Berättelse från Frans I:s tidehvarf af Eman. Gonsales. (öfvers. fr. Franskan.) — Jag har äfven en knippa ny sallad, men jag skulle aldrig våga erbjuda eder den. — Hvarföre icke? — Emedan ... emedan ... det är säkalladt kapucinerskägg, sade den naiva Marcelline på en gång rodnande och småleende. — Bah! Genera dig icke, mitt barn, sade broder Denis som med möda förmådde kufva sin stora benägenhet att skratta. Bered du salladen åt oss, och vi skola med god smak förtära den, om den så till och med vore verkligt kapucinerskägg. Vi äro fransiskanermunkar, vi. Emellertid fortsatte broder Hubert sina forskningar. — Ah, ah! utropade han hastigt, scende upp i spiselskorstenen; jag tycker mig deruppe på en krok skymta ett stycke rökt skinka, som bestämdt leds vid att hänga så der bortglömdt i sin vrå. Och för att förekomma dess vidare bortglömmande uppSA 2 FS No